Uppdrag – Rädda planeten!

24.10.2009 kl. 12:00
Riksdagen har under veckan behandlat statsrådets framtidsredogörelse om klimat – och energipolitiken med sikte på år 2050. Målen är ambitiösa.

Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 80 % i förhållande till år 1990. Varför – jo för att vi vill stävja klimatförändringen. För visst är det så att framtiden för planeten jorden är oviss. Därför är det vårt uppdrag och vårt ansvar att leva vårt liv så att också kommande generationer kan leva, bo och älska på vår jord. Att se till att den jord vi lämnar som arv efter oss, är i minst lika gott tillstånd som den var då vi fick vandra våra levnadsdagar på den – det är vårt ansvar.

Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden, då människornas största orosmoment gällande jorden var att den skulle krocka med någon annan rymdkropp. Något som Tove Jansson beskriver så väl i Muminboken om kometen kommer. Hotet man såg, kom från rymden och att påverka det föreföll ligga bortom det vad människan förmår. Idag är situationen en annan. Hotet mot vår gemensamma planet Tellus uppfattas idag i första hand komma från människans eget agerande, och koldioxidutsläppen har betecknats som den stora skurken. Ett helt nytt politikområde har uppstått. Den som inte har en klimatpolitisk agenda är helt enkelt ”out ”.

Klimatförändringarna oroar och gemensamt har man i världssamfundet slagit fast att jordens temperatur inte skall få stiga mer än två grader. Samtidigt vet vi att då man tar en djupare titt in i den långa tidsrymd som föregår dagens liv, så har temperaturen också tidigare fluktuerat. Det finns skeptiker som hävdar att det vi nu ser inte är något exceptionellt, sett ur ett längre tidsperspektiv. Kanske har de också rätt – vem vet, men det väsentliga är att vi trots allt inte har råd att ta risken att de har fel!

Därför är det viktigt att också Finland har en långsiktig klimatpolitik som stakar ut vägen för framtiden så att vi kan hålla oss på den hållbara utvecklingens stig.

För att minska koldioxidutsläppen har det betydelse hur vi som konsumenter väljer. Det må gälla färdsätt – tåg eller flyg – det må gälla hurudana bilar vi kör med och vilken uppvärmning vi använder i våra hus, ja det gäller t.o.m. vad vi äter. I regeringens redogörelse talas mycket om ökad energieffektivitet, och det är utom all tvekan så att det på det området finns mycket att vinna ännu. Men hur upplyser vi konsumenterna och vilka morrötter använder vi oss av för att sporra till kloka val? Det är helt klart att det finns oändligt mycket att göra ännu just på den fronten.

Jag kan själv tjäna som exempel. Så sent som i somras blev jag i samband med ett företagsbesök medveten om att många av våra nyare egnahemshus som uppvärms med direkt el – kunde göras betydligt energieffektivare med rätt värmeåtervinningssystem. Det system vi installerade i vårt eget hus för drygt 10 år sedan kunde ersättas med ett betydligt effektivare, som skulle spara en avsevärd mängd energi. Med en luftvärmepump därtill skulle effekten ytterligare förbättras. Jag tror inte att jag som konsument är ensam om att känna mig lite vilsen i energidjungeln.

För att vi skall nå goda resultat måste den allmänna medborgarinformationen helt enkelt bli betydligt bättre. Och vi kommer också att behöva politiska beslut som sporrar oss att fatta smarta klimatvänliga investeringsbeslut. Samtidigt är det viktigt att inte glömma vårt gamla värdefulla byggandsbestånd. Det kan i praktiken vara svårt att ombygga dem till det vi kallar ”passiva hus” utan att kulturhistoriskt värdefulla värden går förlorade. Vi får heller inte gå i den fällan att skattepolitiken på sikt gör det olönsamt att bevara det ändå relativt begränsade gamla byggnadsbestånd vi har.

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00