Uppdrag – Rädda planeten!

24.10.2009 kl. 12:00
Riksdagen har under veckan behandlat statsrådets framtidsredogörelse om klimat – och energipolitiken med sikte på år 2050. Målen är ambitiösa.

Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 80 % i förhållande till år 1990. Varför – jo för att vi vill stävja klimatförändringen. För visst är det så att framtiden för planeten jorden är oviss. Därför är det vårt uppdrag och vårt ansvar att leva vårt liv så att också kommande generationer kan leva, bo och älska på vår jord. Att se till att den jord vi lämnar som arv efter oss, är i minst lika gott tillstånd som den var då vi fick vandra våra levnadsdagar på den – det är vårt ansvar.

Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden, då människornas största orosmoment gällande jorden var att den skulle krocka med någon annan rymdkropp. Något som Tove Jansson beskriver så väl i Muminboken om kometen kommer. Hotet man såg, kom från rymden och att påverka det föreföll ligga bortom det vad människan förmår. Idag är situationen en annan. Hotet mot vår gemensamma planet Tellus uppfattas idag i första hand komma från människans eget agerande, och koldioxidutsläppen har betecknats som den stora skurken. Ett helt nytt politikområde har uppstått. Den som inte har en klimatpolitisk agenda är helt enkelt ”out ”.

Klimatförändringarna oroar och gemensamt har man i världssamfundet slagit fast att jordens temperatur inte skall få stiga mer än två grader. Samtidigt vet vi att då man tar en djupare titt in i den långa tidsrymd som föregår dagens liv, så har temperaturen också tidigare fluktuerat. Det finns skeptiker som hävdar att det vi nu ser inte är något exceptionellt, sett ur ett längre tidsperspektiv. Kanske har de också rätt – vem vet, men det väsentliga är att vi trots allt inte har råd att ta risken att de har fel!

Därför är det viktigt att också Finland har en långsiktig klimatpolitik som stakar ut vägen för framtiden så att vi kan hålla oss på den hållbara utvecklingens stig.

För att minska koldioxidutsläppen har det betydelse hur vi som konsumenter väljer. Det må gälla färdsätt – tåg eller flyg – det må gälla hurudana bilar vi kör med och vilken uppvärmning vi använder i våra hus, ja det gäller t.o.m. vad vi äter. I regeringens redogörelse talas mycket om ökad energieffektivitet, och det är utom all tvekan så att det på det området finns mycket att vinna ännu. Men hur upplyser vi konsumenterna och vilka morrötter använder vi oss av för att sporra till kloka val? Det är helt klart att det finns oändligt mycket att göra ännu just på den fronten.

Jag kan själv tjäna som exempel. Så sent som i somras blev jag i samband med ett företagsbesök medveten om att många av våra nyare egnahemshus som uppvärms med direkt el – kunde göras betydligt energieffektivare med rätt värmeåtervinningssystem. Det system vi installerade i vårt eget hus för drygt 10 år sedan kunde ersättas med ett betydligt effektivare, som skulle spara en avsevärd mängd energi. Med en luftvärmepump därtill skulle effekten ytterligare förbättras. Jag tror inte att jag som konsument är ensam om att känna mig lite vilsen i energidjungeln.

För att vi skall nå goda resultat måste den allmänna medborgarinformationen helt enkelt bli betydligt bättre. Och vi kommer också att behöva politiska beslut som sporrar oss att fatta smarta klimatvänliga investeringsbeslut. Samtidigt är det viktigt att inte glömma vårt gamla värdefulla byggandsbestånd. Det kan i praktiken vara svårt att ombygga dem till det vi kallar ”passiva hus” utan att kulturhistoriskt värdefulla värden går förlorade. Vi får heller inte gå i den fällan att skattepolitiken på sikt gör det olönsamt att bevara det ändå relativt begränsade gamla byggnadsbestånd vi har.

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30