Norden i Vitryssland

05.11.2009 kl. 14:00
Vitryssland har betydelse för Norden. Landet, som nu varit självständigt i 18 år, orienterar sig delvis mot Europa och Östersjön. Tyvärr har den demokratiska utvecklingen gått långsamt.

Nordiska rådet har trots detta – i samarbete med Baltiska församlingen – lyckats med att bygga kontakter med både parlamentet i Minsk och oppositionspartier som för närvarande inte är representerade i parlamentet. Det nästa – fjärde i raden – rundabordssamtalet mellan nordiska, baltiska och vitryska politiker – planeras äga rum i Minsk under våren 2010.

Under sommaren 2008 besökte Nordiska rådets miljöutskott de områden i Tjernobyl där den höga radioaktivitetsnivån förhindrar fast bosättning. Nordiska investeringsbanken och miljöfonden NEFCO håller på med att förhandla om ett samarbetsavtal med den vitryska regeringen. Detta skulle betyda konkret samarbete om miljöprojekt, t.ex. i vattenrening. Vitryssland är en del av Östersjöns avrinningsområde.

Helt nyss har Vitryssland låtit Europarådet öppna en liten informationspunkt i Minsk. Även andra regionala organisationer har börjat skapa nya kontakter med Vitryssland. EU:s östra partnerskap inkluderar Vitryssland. Östersjörådet har redan gett Vitryssland observatörsstatus.

Östersjöparlamentarikerna, vars ordförande jag är, hade i år för första gången, bjudit in observatörer från parlamentet i Minsk till den årliga konferensen i månadsskiftet augusti-september.

Förslaget om att etablera ett nordiskt informationskontor i Minsk har flera gånger behandlats i presidiet. Kontoret anses inte som ett mål i sig, utan som ett instrument för genomförandet av de redan existerande samarbetsprojekten som Nordiska ministerrådet och andra nordiska institutioner har med landet. Kontoret skall även kunna underlätta Nordiska rådets samarbete med vitryska politiker och på så vis kunna bidra till den demokratiska utvecklingen.

Det är viktigt att kontoret byggs upp i ett tätt samråd med de nordiska diplomatiska representanter i regionen som redan finns.

Nordiska rådet har under behandlingen av frågan om informationskontoret tagit upp synpunkten om att man på längre sikt bör överväga huruvida det finns grunder för att upprätthålla de tre infokontoren i de baltiska länderna. Sedan infokontoren i de baltiska länderna grundades har mycket skett och baltiska blivit medlemmar i EU.
 

Inlägg under dagordningspunkt "Fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete", Nordiska rådets 61:a session, Stockholm 26-29.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00