Norden i Vitryssland

05.11.2009 kl. 14:00
Vitryssland har betydelse för Norden. Landet, som nu varit självständigt i 18 år, orienterar sig delvis mot Europa och Östersjön. Tyvärr har den demokratiska utvecklingen gått långsamt.

Nordiska rådet har trots detta – i samarbete med Baltiska församlingen – lyckats med att bygga kontakter med både parlamentet i Minsk och oppositionspartier som för närvarande inte är representerade i parlamentet. Det nästa – fjärde i raden – rundabordssamtalet mellan nordiska, baltiska och vitryska politiker – planeras äga rum i Minsk under våren 2010.

Under sommaren 2008 besökte Nordiska rådets miljöutskott de områden i Tjernobyl där den höga radioaktivitetsnivån förhindrar fast bosättning. Nordiska investeringsbanken och miljöfonden NEFCO håller på med att förhandla om ett samarbetsavtal med den vitryska regeringen. Detta skulle betyda konkret samarbete om miljöprojekt, t.ex. i vattenrening. Vitryssland är en del av Östersjöns avrinningsområde.

Helt nyss har Vitryssland låtit Europarådet öppna en liten informationspunkt i Minsk. Även andra regionala organisationer har börjat skapa nya kontakter med Vitryssland. EU:s östra partnerskap inkluderar Vitryssland. Östersjörådet har redan gett Vitryssland observatörsstatus.

Östersjöparlamentarikerna, vars ordförande jag är, hade i år för första gången, bjudit in observatörer från parlamentet i Minsk till den årliga konferensen i månadsskiftet augusti-september.

Förslaget om att etablera ett nordiskt informationskontor i Minsk har flera gånger behandlats i presidiet. Kontoret anses inte som ett mål i sig, utan som ett instrument för genomförandet av de redan existerande samarbetsprojekten som Nordiska ministerrådet och andra nordiska institutioner har med landet. Kontoret skall även kunna underlätta Nordiska rådets samarbete med vitryska politiker och på så vis kunna bidra till den demokratiska utvecklingen.

Det är viktigt att kontoret byggs upp i ett tätt samråd med de nordiska diplomatiska representanter i regionen som redan finns.

Nordiska rådet har under behandlingen av frågan om informationskontoret tagit upp synpunkten om att man på längre sikt bör överväga huruvida det finns grunder för att upprätthålla de tre infokontoren i de baltiska länderna. Sedan infokontoren i de baltiska länderna grundades har mycket skett och baltiska blivit medlemmar i EU.
 

Inlägg under dagordningspunkt "Fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete", Nordiska rådets 61:a session, Stockholm 26-29.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15