Förslaget om ändrad tonnageskattelag har anlänt till riksdagen

11.11.2009 kl. 12:20
Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen kom till första behandling på tisdag kväll 10.11.2009.

Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen kom till första behandling på tisdag kväll 10.11.2009. Förhoppningarna är höga på den förnyade lagen. Tonnageskattelagen förväntas förbättra den finska och åländska sjöfartens ställning inom den allt hårdare internationella konkurrensen i branschen.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen. "Det är med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar av tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt."

Nauclér efterlyste vissa element som fortfarande behöver bearbetning bl.a. möjligheten till anskaffningsreserveringar och en ändring av beskattningen av vissa varor som säljs på passagerarfartyg. Grundlagsutskottets ordförande Kimmo Sasi påpekade i debatten att övergångsperioden på tre år leder till osäkerhet och är en allt för kort tid för rederier att ändra skattesystem.

Ytterligare information:
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984
Assistent Laura Lyly, 09 432 4047


Anförandet återges nedan i sin helhet:

Ärade herr talman! Sjötransporten är den förhärskande formen av logistik och handel i världen. Cirka 80 procent av Finlands utrikeshandel sker sjövägen. Den allt hårdare internationella konkurrensen inom branschen har lett till utflaggningar av finska fartyg och under de senaste åren har finska transporterares proportionella andel sjunkit till mindre än 20 procent. Också antalet anställda inom den finska sjöfarten har minskat med 1 400 personer sedan 2004. Medelåldern för fartyg inom EU är 12 år och för hela världshandelsflottan cirka 13 år, men de finska handelsfartygen är i genomsnitt knappt 20 år gamla.

EU kommissionen har fastställt riktlinjer för stödsystem inom sjöfarten och kommissionens mål är att stärka den europeiska sjöfartssektorns konkurrenskraft. Av erfarenheter i Europa kan man konstatera att i de stater där skattelättnader vidtagits har en betydande del av tonnagevolymen återregistrerats under nationell flagg. Stödåtgärderna har också haft en positiv inverkan på sysselsättningen inom sjöfartsbranschen och för förnyelsen av flottan. Tonnageskattearrangemang har införts i viktiga konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
 

Den finska lag om tonnageskatt som antogs 2002 betraktades inte som konkurrenskraftig och bara ett enda rederi, som för övrigt inte ens finns kvar, använde sig av systemet. Det är därför med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt. Trots dessa positiva steg till förbättringar i lagen om tonnageskatt krävs det vidare arbete för att finska rederier ska ansluta sig till det föreslagna beskattningssystemet.


Ärade herr talman! Det finns problemområden i det nya förslaget. För det första är det så kallade "tidsfönstret" på tre år under vilket ett bolag kan ansöka om godkännande som tonnageskatteskyldig en allt för kort tid. Den skattepolitiska osäkerheten som råder för närvarande gör det osäkert för rederierna att träda in i tonnageskattesystemet, speciellt då rederierna måste binda sig för de följande tio åren. Om man inte alls vet hur skattelagstiftningen kommer att ändras är det allt för osäkert att byta till ett nytt system. Tiden bör därför förlängas till till exempel fem år.


För det andra måste det tas i beaktande att rederier som med säkerhet blir utanför tonnageskatteregimen också har en möjlighet att bilda reserveringar för fartygsanskaffningar och miljöinvesteringar. Hit hör passagerarfartygen och de små rederibolag vilkas skattebörda inte underlättas genom de föreslagna ändringarna av tonnageskattelagen. Det har sagts att inget behöver sägas i propositionen eftersom det redan finns i regeringsprogrammet, och det stämmer. Där sägs att utöver en reform av tonnageskattelagen ska det göras en utredning om möjligheten till att införa reserveringar. Denna utredning bör inledas omedelbart och jag utgår ifrån att utskottet fäster regeringens uppmärksamhet vid löftet.


Vidare verkar det som den nya propositionen har förberetts enligt de stora rederiernas intressen och de små rederibolagen gynnas inte av ändringen i beskattningen. Propositionen skapar en orättvis ställning mellan de små och de stora rederibolagen. Detta är speciellt problematiskt med tanke på att majoriteten av finska rederibolag är småredare. Den finska sjöfartens konkurrenskraft behöver en trovärdig förstärkning, och vi har i det här landet all anledning att stödja entreprenörskap. Vi behöver varje sjöarbetsplats, men också varvsindustrin behöver arbete.
 

Herr talman! De av regeringen föreslagna förstärkningarna av sjöfarten motsvarar inte målsättningarna i regeringsprogrammet, och jag citerar: "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den ska bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utvecklig av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen." EU tillåter långt mer än vad vi ser prov på nu.


Sammanfattningsvis borde Finland satsa på att stödja sjöfartsbranschen så att vi kan förstärka konkurrenskraften av den finska flottan. Detta betyder ett fördelaktigt system för alla, både små och stora rederier, inklusive passagerarfartyg.
Herr talman! Jag utgår ifrån att utskottet vid behandlingen av den här propositionen också behandlar lagmotion nr 112/2008 om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik. En lagändring som riksdagen bett regeringen komma med i brådskande
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00