Förslaget om ändrad tonnageskattelag har anlänt till riksdagen

11.11.2009 kl. 12:20
Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen kom till första behandling på tisdag kväll 10.11.2009.

Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen kom till första behandling på tisdag kväll 10.11.2009. Förhoppningarna är höga på den förnyade lagen. Tonnageskattelagen förväntas förbättra den finska och åländska sjöfartens ställning inom den allt hårdare internationella konkurrensen i branschen.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen. "Det är med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar av tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt."

Nauclér efterlyste vissa element som fortfarande behöver bearbetning bl.a. möjligheten till anskaffningsreserveringar och en ändring av beskattningen av vissa varor som säljs på passagerarfartyg. Grundlagsutskottets ordförande Kimmo Sasi påpekade i debatten att övergångsperioden på tre år leder till osäkerhet och är en allt för kort tid för rederier att ändra skattesystem.

Ytterligare information:
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984
Assistent Laura Lyly, 09 432 4047


Anförandet återges nedan i sin helhet:

Ärade herr talman! Sjötransporten är den förhärskande formen av logistik och handel i världen. Cirka 80 procent av Finlands utrikeshandel sker sjövägen. Den allt hårdare internationella konkurrensen inom branschen har lett till utflaggningar av finska fartyg och under de senaste åren har finska transporterares proportionella andel sjunkit till mindre än 20 procent. Också antalet anställda inom den finska sjöfarten har minskat med 1 400 personer sedan 2004. Medelåldern för fartyg inom EU är 12 år och för hela världshandelsflottan cirka 13 år, men de finska handelsfartygen är i genomsnitt knappt 20 år gamla.

EU kommissionen har fastställt riktlinjer för stödsystem inom sjöfarten och kommissionens mål är att stärka den europeiska sjöfartssektorns konkurrenskraft. Av erfarenheter i Europa kan man konstatera att i de stater där skattelättnader vidtagits har en betydande del av tonnagevolymen återregistrerats under nationell flagg. Stödåtgärderna har också haft en positiv inverkan på sysselsättningen inom sjöfartsbranschen och för förnyelsen av flottan. Tonnageskattearrangemang har införts i viktiga konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
 

Den finska lag om tonnageskatt som antogs 2002 betraktades inte som konkurrenskraftig och bara ett enda rederi, som för övrigt inte ens finns kvar, använde sig av systemet. Det är därför med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt. Trots dessa positiva steg till förbättringar i lagen om tonnageskatt krävs det vidare arbete för att finska rederier ska ansluta sig till det föreslagna beskattningssystemet.


Ärade herr talman! Det finns problemområden i det nya förslaget. För det första är det så kallade "tidsfönstret" på tre år under vilket ett bolag kan ansöka om godkännande som tonnageskatteskyldig en allt för kort tid. Den skattepolitiska osäkerheten som råder för närvarande gör det osäkert för rederierna att träda in i tonnageskattesystemet, speciellt då rederierna måste binda sig för de följande tio åren. Om man inte alls vet hur skattelagstiftningen kommer att ändras är det allt för osäkert att byta till ett nytt system. Tiden bör därför förlängas till till exempel fem år.


För det andra måste det tas i beaktande att rederier som med säkerhet blir utanför tonnageskatteregimen också har en möjlighet att bilda reserveringar för fartygsanskaffningar och miljöinvesteringar. Hit hör passagerarfartygen och de små rederibolag vilkas skattebörda inte underlättas genom de föreslagna ändringarna av tonnageskattelagen. Det har sagts att inget behöver sägas i propositionen eftersom det redan finns i regeringsprogrammet, och det stämmer. Där sägs att utöver en reform av tonnageskattelagen ska det göras en utredning om möjligheten till att införa reserveringar. Denna utredning bör inledas omedelbart och jag utgår ifrån att utskottet fäster regeringens uppmärksamhet vid löftet.


Vidare verkar det som den nya propositionen har förberetts enligt de stora rederiernas intressen och de små rederibolagen gynnas inte av ändringen i beskattningen. Propositionen skapar en orättvis ställning mellan de små och de stora rederibolagen. Detta är speciellt problematiskt med tanke på att majoriteten av finska rederibolag är småredare. Den finska sjöfartens konkurrenskraft behöver en trovärdig förstärkning, och vi har i det här landet all anledning att stödja entreprenörskap. Vi behöver varje sjöarbetsplats, men också varvsindustrin behöver arbete.
 

Herr talman! De av regeringen föreslagna förstärkningarna av sjöfarten motsvarar inte målsättningarna i regeringsprogrammet, och jag citerar: "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den ska bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utvecklig av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen." EU tillåter långt mer än vad vi ser prov på nu.


Sammanfattningsvis borde Finland satsa på att stödja sjöfartsbranschen så att vi kan förstärka konkurrenskraften av den finska flottan. Detta betyder ett fördelaktigt system för alla, både små och stora rederier, inklusive passagerarfartyg.
Herr talman! Jag utgår ifrån att utskottet vid behandlingen av den här propositionen också behandlar lagmotion nr 112/2008 om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik. En lagändring som riksdagen bett regeringen komma med i brådskande
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00