Världens livsmedelsförsörjning allt mer pressad

13.11.2009 kl. 15:25
..."Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen?"...

 

FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO:s toppmöte om världens livsmedelssäkerhet går av stapeln nästa vecka i Rom. FAO är FN:s äldsta fackorgan och har som målsättning att utrota hungern i världen. Jag hade äran att få representera Finlands riksdag i ett till toppmötet hörande interparlamentariskt möte, som anordnades på fredagen.

Den främsta målsättningen för det kommande toppmötet är att fastställa åtgärder med hjälp av vilka världens svält och undernäring permanent kunde reduceras. Den globala ekonomiska krisen, de höga livsmedelspriserna och den ökade fattigdomen i världen sätter allt större press på livsmedelsförsörjningen.

Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen? FAO uppskattar att världens livsmedelsproduktion måste öka med 70 procent till år 2050, utan att öka brukad åkerareal, för att föda de 9 miljarder mänskor som lever då. Samtidigt anses klimatförändringen vara det största hotet vi har idag, och det ställer kontinuerligt nya krav på både skogs- och lantbruket.

Forskare framhåller att vi, uttryckligen av miljöskäl, markant måste öka avkastningen av varje hektar åker. Den biologiskt hållbara, noggranna och effektiva odlingen skall eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling, växtskyddsbekämpning, reducerad jordbearbetning, god vattenekonomi, utnyttjande av ny teknik och sist men inte minst om kunskap och förutsättningar för småbrukare världen över att öka sin produktion.

Förverkligandet av FAO:s beslut från 1996, som ingår i FN:s milenniemål, om att antalet svältande skall halveras från 800 miljoner fram till 2015 har försvårats avsevärt. Utvecklingen gick åt rätt håll fram till 2007 då den kraftiga prisstegringen på spannmålen medförde en negativ svängning. Idag har den ekonomiska krisen ytterligare förvärrat situationen och för närvarande beräknas andelen svältande mänskor i världen överstiga en miljard! Och trots att skördarna varit goda i år och lagren fyllts på räcker det med missväxt i ett av världens stora spannmålsodlingsområden för att en liknande situation ska uppstå som för två år sedan. Alla tänkbara metoder måste användas för att undvika ytterligare en svältkatastrof.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Krönikan publiceras i Syd-Österbotten 14.11.2009

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00