Världens livsmedelsförsörjning allt mer pressad

13.11.2009 kl. 15:25
..."Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen?"...

 

FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO:s toppmöte om världens livsmedelssäkerhet går av stapeln nästa vecka i Rom. FAO är FN:s äldsta fackorgan och har som målsättning att utrota hungern i världen. Jag hade äran att få representera Finlands riksdag i ett till toppmötet hörande interparlamentariskt möte, som anordnades på fredagen.

Den främsta målsättningen för det kommande toppmötet är att fastställa åtgärder med hjälp av vilka världens svält och undernäring permanent kunde reduceras. Den globala ekonomiska krisen, de höga livsmedelspriserna och den ökade fattigdomen i världen sätter allt större press på livsmedelsförsörjningen.

Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen? FAO uppskattar att världens livsmedelsproduktion måste öka med 70 procent till år 2050, utan att öka brukad åkerareal, för att föda de 9 miljarder mänskor som lever då. Samtidigt anses klimatförändringen vara det största hotet vi har idag, och det ställer kontinuerligt nya krav på både skogs- och lantbruket.

Forskare framhåller att vi, uttryckligen av miljöskäl, markant måste öka avkastningen av varje hektar åker. Den biologiskt hållbara, noggranna och effektiva odlingen skall eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling, växtskyddsbekämpning, reducerad jordbearbetning, god vattenekonomi, utnyttjande av ny teknik och sist men inte minst om kunskap och förutsättningar för småbrukare världen över att öka sin produktion.

Förverkligandet av FAO:s beslut från 1996, som ingår i FN:s milenniemål, om att antalet svältande skall halveras från 800 miljoner fram till 2015 har försvårats avsevärt. Utvecklingen gick åt rätt håll fram till 2007 då den kraftiga prisstegringen på spannmålen medförde en negativ svängning. Idag har den ekonomiska krisen ytterligare förvärrat situationen och för närvarande beräknas andelen svältande mänskor i världen överstiga en miljard! Och trots att skördarna varit goda i år och lagren fyllts på räcker det med missväxt i ett av världens stora spannmålsodlingsområden för att en liknande situation ska uppstå som för två år sedan. Alla tänkbara metoder måste användas för att undvika ytterligare en svältkatastrof.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Krönikan publiceras i Syd-Österbotten 14.11.2009

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00