Grundlagen och Karleby segrade!

22.11.2009 kl. 02:00
Nu är det klart. Karleby och Mellersta Österbotten skall samarbeta söderut. Men vilken kamp det varit. Aldrig tidigare i mitt politiska liv har jag upplevt något liknande. Efter grundlagsutskottets utlåtande för över en månad sedan och JK:s ställningstagande, trodde väl de flesta att saken skulle vara avgjord. Det alternativ till områdesindelning som bäst tryggar det språkliga grundrättigheterna skulle väljas.

Men nej, den här veckan har vi ännu fått bevittna ett stycke politisk akrobatik. Fastän utredningarna som gjorts om personalens språkkunskaper, entydigt visar att man på bästa sätt kan trygga de språkliga rättigheterna i det södra alternativet, där Karleby och Mellersta Österbotten ingår i samma område som Jakobstad och Vasa, d.v.s. med hela landskapet Österbotten, så försökte centern intill det sista driva det norra alternativet. Men grundlagen kom emot och slutligen fick de retirera.

För sitt eget fält försöker centern fortfarande förklara att det nog blir en ändring från 2011. Efter omröstning i statsrådet fick centerministrarna igenom ett uttalande som torde innebära att man nästa år skall utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att kunna ändra på områdesindelningen från 2011. Intressant i sammanhanget är att notera att förutom Sfp:s båda ministrar, Thors och Wallin, röstade samlingspartiets Risikko emot uttalandet och de gröna lade ner sin röst. Med andra ord blev det ingen stark viljeyttring från regeringens sida.

Det vore klokt att nu ta skeden i vacker hand, och en gång för alla respektera att det som fastställts i förordningen i dag är det som gäller härifrån framåt. De som jobbar i de berörda myndigheterna från 1.1.2010 måste också få arbetsro. Jag kan inte tro att det upplevs särdeles lockande för personalen i Uleåborg och Kajana att få piskan på ryggen för att nu under ett år lära sig så god svenska, att man kan bevisa att tjänsterna sedan kunde ges minst lika väl utgående från Uleåborg som från Vasa.

Slutligen. Anmärkningsvärt är att presidenten i samband med att hon stadfäste lagen om regionförvaltningen gav ett skilt uttalande om att landet har två nationalspråk och att medborgarna måste kunna lita på att deras språkliga rättigheter förverkligas också i framtiden. Något som borde stämma till eftertanke också hos de ansvariga ministrarna.

 

 

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15