Lagen om GMO

23.11.2009 kl. 15:40
Lagen om produktion av genetiskt modifierade växter behövs för att det i dag saknas bestämmelser om hur produktionen av genomodifierade växter kan ske.

Syftet med lagen är att förhindra spridning av modifierade växtsorter och inblandning av genetiskt modifierat material i konventionellt eller ekologiskt producerade växter.
Genom lagen vill man skapa regler för odlingen av modifierade sorter och ett regelverk för ersättningsförfarandet vid ekonomisk skada som uppstår som en följd av inblandning och spridning av genmodifierade växter. Det handlar alltså om hur samexistensen mellan olika produktionssätt ska garanteras. Samexistensbegreppet innebär odling av sådana genetiskt modifierade växtsorter som har konstaterats vara säkra med tanke på människorna, djuren och miljön och som fått marknadsföringstillstånd.

Lain taustalla on muuntogeenisten kasvien viljelyn yleistyminen maailmalla. EU:ssa tehdään päätöksiä muuntogeenisistä organismeista koostuvien tai niitä jo sisältävien tuotteiden päästämisestä markkinoille. EU on tähän mennessä hyväksynyt muutamien maissilajikkeiden kaupallisen viljelyn ja kaksi puutarhaneilikkalajia on hyväksytty viljeltäviksi. Käsiteltävänä on muuntogeenisen soijalajikkeen lupahakemus. Suurin osa muuntogeenisten lajikkeiden viljelystä tapahtuu Etelä-Euroopassa, jossa viljelypinta-ala on jo ylittänyt 100 000 hehtaaria. Muuntogeenistä soijaa tuodaan lähes kaikkiin EU-maihin ja sitä käytetään rehuna ja elintarvikkeissa.

EU-lainsäädäntö edellyttää, että kaikki jäsenmaat itse säätelevät muuntogeenisten viljelykasvien sekä tavanomaisen ja luonnonmukaisen tuotannon rinnakkaiselosta. EU:n suosituksen mukaan ei mitään viljelymuotoa, ei tavanomaista, luonnonmukaista eikä muuntogeenistä viljelyä saa sulkea pois. Mutta samalla EU vaatii, että on kyettävä ylläpitämään erilaisia maatalouden tuotantojärjestelmiä, jotta käytännössä maanviljelijän on mahdollista valita viljelytapa.

Rinnakkaiselon toteuttamiseksi on otettava huomioon lajikohtaiset biologiset erot, esimerkiksi kasvien pölytysjärjestelmät ja siementen leviäminen ja selviytyminen. On erittäin tärkeää, että viljelijöillä on käytettävissään selkeät käytännön sovellusta koskevat säännöt, ettei vahinkoa pääse tapahtumaan. Naapurimaatilan ei pitäisi tarvita olla peloissaan muuntogeenisten kasvien sekoittumisesta tavanomaiseen tai luonnonmukaiseen maanviljelyyn.

Viktigt är att påpeka att man inte i Finland ännu odlar genmodifierade växter förutom i försökssyfte. Om försöksodling stipuleras i andra lagar. Man tror att en genmodifierad potatissort kommer att vara den första genmodifierade växten som eventuellt tas i bruk i Finland. Om det sker, måste det finnas klara regler för hur sådan odling kan ske. I lagen föreslås ett skyddsavstånd på 18 meter till konventionellt odlad potatis och 30 meter till ekologiskt odlad potatis. Skyddsavståndet har fastställts på basis av växtartens och sorternas specifika egenskaper som också har med pollinationen att göra. Det här är egentligen, så som också minister Anttila konstaterade tidigare, den allra svåraste frågan. Hur ska man kunna garantera att pollinerande insekter inte sprider pollen långa vägar? Hur kan man garantera att bredden på skyddszoner för korsblommiga växter är tillräckliga? Den frågan kommer man att vara tvungen att återkomma till den dagen det helt enkelt blir aktuellt att till exempel odla genomodifierad ryps eller raps.

Den här lagen handlar inte om att säga ja eller nej till genmodifiering. Den handlar uttryckligen om att försäkra sig om att man ska kunna välja, och också välja bort, genmodifierade produkter om man så önskar och genomodifierad odling om man så önskar. I Finland har vi inte några stora erfarenheter att genmanipulerade växter hittills, och den lag vi nu behandlar förbereder oss för en situation i framtiden, en situation där eventuellt någon jordbrukare väljer att odla genmodifierade växtsorter.

En helt annan fråga är om den finländska konsumenten vill ha genmodifierade produkter eller om genmodifierade växtsorter enbart blir en marginell företeelse här hos oss i Finland. Utgångspunkten i Finland har helt rätt varit en försiktig förhållning men samtidigt en strävan att inom forskningen aktivt följa med utvecklingen. Rätt anser jag också det att Finland inom EU strävar efter att EU:s medlemsländer får bestämmanderätt om vilka genmodifierade arter som tillåts i respektive land.

Tal i plenum 19.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15