KSSR redogörelsen i riksdagen

25.11.2009 kl. 10:20
Regeringens redogörelse om den pågående kommun- och servicestrukturreformen är ett försök av regeringen att strukturera mångfalden av processer och politiska ansträngningar som pågår på olika håll i landet. Ibland undrar man ändå om målsättningen med hela arbetet, nämligen att förbättra och garantera god service till landets invånare, glöms bort i reformarbetet.

Vi har under de senaste åren lärt oss att regeringens mål är att skapa möjligast stora enheter oberoende av verksamhet. Regeringen har långt förlitat sig på idén att enbart stort är vackert och funktionellt. Risken med en sådan politik är att man glömmer bort att också mindre strukturer kan vara effektiva och fungerande. Ett annat spår, som regeringen inte hittills på allvar har varit intresserad av att pröva på är ett djupare nätverkssamarbete mellan institutioner och kommuner.

Då det gäller huvudstadsregionen har kommunminister Kiviniemi klart visat vad hon vill och föregått de pågående utredningarna. Minister Kiviniemi, och minister Vapaavuori har flera gånger uttalat sig starkt för en sammanslagning av huvudstadsregionens städer. Man vill skapa en för Finlands förhållanden jätte stad där 20 % av landets befolkning skulle bo. Det som känns svårt för en Esbobo är att Ministern uttalar som så förklenande om städernas intresse för samarbete. Esbo får hela tiden höra gliringar om att man inte tar ansvar, senaste gällde det sociala boendet. Så säger ministern trots att en gemensam strategi för den sociala bostadsproduktionen i huvudstadsregionen uppgjorts och Esbo sköter de åtaganden som gäller Esbo. 

Samarbete är alltid bra och gemensamma institutioner är ofta bra. Men det är också viktigt att framhålla demokratiaspekten inom det kommunala beslutsfattandet. För stora enheter blir svåra att hantera och invånarna tappar kontakten till förvaltningen och förlorar känslan av att kunna påverka.

Den kommunala nivån måste ordnas så att demokratiaspekten respekteras och får verklig plats. Invånarna i huvudstadsregionen ska ha samma rätt att påverka sin vardag som invånarna i en mindre kommun. Människorna måste bli hörda och kunna delta i sådant som berör deras vardag och boendemiljö. En särskild lagstiftning för stadsregioner som ger staten makt att i större utsträckning än annanstans i landet blanda sig i planläggning och andra frågor, och som minskar invånarnas påverkningsmöjligheter och rättigheter kan inte vara rätt.

Däremot kan lagstiftningen i hela landet gärna utvecklas så att individer ges större frihet att välja sin serviceform själv. Det är rätt att familjerna kan välja ett daghem, en närskola eller ett bibliotek i en annan kommun än den man själv bor i. Regeringens uppgift måste vara att stöda projekt som styrandet av skattemedel, så att pengarna följer med kommuninvånarna. Goda exempel på det här finns det gott om. Kommunerna kan redan nu komma överens om att barn får statsandelen med sig då de går i grannkommunens skola eller daghem. Den nya hälsovårdslagen öppnar också möjligheter för invånarna att själva välja hälsocentral vilket också ökar kommuninvånarnas valfrihet.

Det är klart att regeringen bör förbereda sig på en framtid där allt färre finländare försörjer en allt äldre befolkning. Just nu finns en risk för att förändringsvågen går för snabbt. Alla åtgärder stöder inte heller samma mål. Man kan rentav ibland få en känsla av att utlokaliseringspolitiken inte helt går i takt med de allt strängare kraven på att effektivera och fösa ihop verksamheter i huvudstadsregionen. Vi måste vara noggranna med att vi har invånarna med oss, att det finns förståelse för de målsättningar med ändringarna som görs.

Grundlagens paragrafer får regeringen inte rubba. Därför har behandlingen av Karleby givit en dålig eftersmak. Jag hoppas att regeringens beslut förra veckan innebär att frågan om Karlebys orientering nu är avslutad. Riktningen är söderut, punkt och slut. En kläm som fogats till ett regeringsbeslut och som strider mot justitiekanslerns och grundlagsutskottets utlåtande kan inte få stor tyngd. Låt oss nu försöka undvika att försvåra en förvaltningsreform som även utan Karlebyfallet kommer att kräva mycket energi, tålamod och samarbete att genomföra.

Tal i plenum 24.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17