Karlebyfrågan och Åland!

30.11.2009 kl. 14:20
Visst känns det skönt att ”Karlebyfrågan” nu är avgjord. Men vilken kamp det varit. Fastän dammet ännu inte lagt sig är beslutet fattat och inriktningen söderut står klar. Under veckan har vi kunnat läsa och höra hur ledamöter ur centerleden fortfarande talar som om Uleåborgsinriktningen skulle vara ett faktum 2011. Så är det naturligtvis inte.

Den statsrådsförordning som nu fastställts är i kraft tills vidare som vilken annan förordning som helst. För att den skall ändras, krävs en majoritet i statsrådet. Såväl samlingspartiet som de gröna har meddelat att de inte tagit ställning för norr, och vad SFP belangar så vet alla att det enbart är söderalternativet med Österbotten som gäller. Att centern fortsätter driva på frågan med hänvisning till landskapets vilja, ja det vet vi också.

 

Finns det då realistiska möjligheter att driva igenom en förändring av inriktning om ett år? Åtminstone kan inte jag se sådana. För om ett år gäller samma grundlagsutskotts utlåtande som nu och samma JK utlåtande likväl. Som känt kräver grundlagsutskottet och JK att regeringen ifall det finns flere alternativa lösningar till områdesindelningar, så skall man välja det som bäst tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna. Det räcker alltså inte att välja det nästbästa. Just den här skrivningen förefaller det som om centern inte ville ta till sig. Konkretiserar vi vad det i praktiken handlar om, betyder det att minister Kiviniemi och co om ett år skall kunna påvisa - efter en objektiv utredning av bägge alternativen - att personalen vid Regionförvaltningsverket och Närings- trafik- och naturresurscentralen i det norra alternativet skulle klara av att sköta den svenska servicen minst lika bra, som personalen i det södra alternativet. Någon som på riktigt tror att det skall lyckas? Låt mig här också säga, att jag skulle vara den första att gratulera om det skulle gå vägen. För då hade vi bevisat att det på kort tid går att ordna jämbördig service på finska och svenska, också i regioner där svenskan utgör en mycket liten minoritet.

 

Att presidenten i samband med att hon stadfäste själva regionförvaltningslagen, gav ett uttalande om att landet har två nationalspråk och att medborgarna måste kunna lita på att deras språkliga rättigheter förverkligas också i framtiden, är mycket ovanligt. Det bekräftar att också hon sett oroligt på spelet kring orienteringen och viljan att de facto respektera grundlagen och riksdagens grundlagsutskott. Något för var och en minister att begrunda.

 

Till slut. Den senaste veckan har för min del präglats av att försöka få ordning på den förvirring finsk media lyckades skapa av mitt uttalande om Åland i samband med en intervju om svenskans ställning i HBL för en dryg vecka sedan. Det jag sagt gällande Åland var ju att det är viktigt att förvaltningen i Finland kan kommunicera med Åland på svenska. Samt att det oroar mig om läget försämras. Då kan vi få problem. Redan idag finns det en liten minoritet på Åland som talar för självständighet och vi skall undvika att göda de tankarna genom att försvaga svenskan. Detta har under veckan i en del finska tidningarna tolkats som att jag kräver Ålands självständighet ifall inte svenskans ställning tryggas – vilket naturligtvis är en fullständigt felaktig tolkning. Ingen av dessa journalister som gått ut med det budskapet har heller varit i kontakt med mig personligen. Ett skrämmande sätt att bedriva journalistik på. Åland är en del av Finland och vi skall se till att statsförvaltningen sköts så att en majoritet av ålänningarna också framöver anser det vara det bästa.

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17