Mats i plenum den 30 november:

02.12.2009 kl. 09:45
"SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna."

 

Värderade herr talman, arvoisa herra puhemies!

Riksdagen behandlar nu ett mycket viktigt lagpaket baserat på regeringsprogrammet, där antalet semesterdagar utökas från 25 till 26 för husdjursproducenter, pälsdjursuppfödarna får ett eget avbytarsystem med 14 semesterdagar och ett försök med vikariehjälp för renskötare inleds.
 

SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna. Avbytarsystem och vikariehjälp bidrar starkt till bättre ork i arbetet och bättre arbetshälsa för den yrkeskår som annars är bunden till djurskötsel 365 dagar i året. Det kan vara värt att påpeka att rätten till semester för jordbrukare och pälsfarmare givetvis inte vare sig kan eller ska jämföras med en löntagares semester. Även efter utvidgningen av semesterrätten har husdjursproducenten 339 arbetsdagar per år och pälsfarmaren 351 dagar.

Arvoisa puhemies!

Totean, että tilastot näyttävät, että nykyisestä 25 päivän vuosilomaoikeudesta lomituspäiviä käytettiin vuonna 2008 keskimäärin 24,8 päivää, eli Mela ja kuntien paikallisyksiköt ovat näyttäneet, että ne osaavat hommansa. Mutta on myös syytä todeta, että on jatkuvasti pulaa ammattitaitoisista lomittajista, ja kotieläintuottajat eivät voi läheskään aina käyttää sijaisapua, esimerkiksi äitiys- tai isyyslomalla, vaan vain pientä osaa ostotunneista eli tuettua sijaisapua käytetään tänään hyväksi.

Siksi olen erittäin tyytyväinen, että sosiaali- ja terveysvaliokunta, kuten myös maa- ja metsätalousvaliokunta vahvasti nostavat esille lomituksen ja lomitusalan houkuttelevuuden. Kaikki toimet, joilla voi parantaa maatalouslomittajien asemaa ja ammatin vetovoimaa, ovat erittäin tervetulleita. Onneksi meillä on jo valmiita suunnitelmia. Hallitusohjelmassa sanotaan, että hallitus ryhtyy asteittain toteuttamaan maatalouslomituksen kehittämistyöryhmän ehdotuksia.

Samalla, kun kiitän ministeri Risikkoa ja hallitusta hyvin tehdystä työstä, katson, että sosiaali- ja terveysvaliokunnan mietintö ja maa- ja metsätalousvaliokunnan lausunto pitää tärkeänä, että hallitus kiireellisesti parantaa lomittajien työehtoja, ja erityisesti mainitsen osa-aikatyön vähentämisen niin kuin ed. Kähkönenkin.

Tässä työryhmän mietinnössä on viisi toimenpide-ehdotusta, suurin osa niistä kustannusneutraaleja. Voin mainita esimerkiksi vuosilomaoikeuden perusteena olevan kotieläinyksikkörajan nostamisen, samanaikaisesti pidettävien vuosilomapäivien lisäämisen useamman yrittäjän tiloilla kustannusneutraalisti, tuetun maksullisen lomittaja-avun hinnoittelun muuttamisen, vuosiloma- ja sijaisapulomitukseen kuuluvien tehtävien laajentamisen - se tosin maksaa kyllä - ja maatalousyrityskohtaisen perehdyttäminen, jotta voidaan lisätä lomittajan työpäivän pituutta.

Järjestelmän toimivuus ja mahdollisuus saada uusia työntekijöitä ammattiin ja pitää vanhat, kokeneet työntekijtä menevät yksi yhteen. On erittäin tärkeää myös järjestelmän käyttäjille, että meillä on hyviä lomittajia.

Lyckligtvis, värderade talman, har vi beredskap och redskap att åstadkomma ytterligare förbättringar och detta via social- och hälsovårdsministeriets arbetsgruppsbetänkande 2006:40 "Maatalouslomituksen kehittämismahdollisuuksia". Många av de förslag som arbetsgruppen avger är dessutom kostnadsneutrala till sin natur och innebär mycket små kostnader för förverkligande, eller inga alls.

Jag vill tacka omsorgsminister Risikko och vår regering för väl utförd lagberedning och social- och hälsovårdsutskottet för god utförd beredning här i riksdagen. Samtidigt ser jag både betänkandet från social- och hälsovårdsutskottet och utlåtandet från jord- och skogsbruksutskottet som en stark uppmaning till regeringen att fortsättningsvis utveckla jordbrukets avbytarsystem och utvidga pälsdjursuppfödarnas stegvis, förutsatt att det fungerar lika bra som jordbrukarnas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00