Mats i plenum den 30 november:

02.12.2009 kl. 09:45
"SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna."

 

Värderade herr talman, arvoisa herra puhemies!

Riksdagen behandlar nu ett mycket viktigt lagpaket baserat på regeringsprogrammet, där antalet semesterdagar utökas från 25 till 26 för husdjursproducenter, pälsdjursuppfödarna får ett eget avbytarsystem med 14 semesterdagar och ett försök med vikariehjälp för renskötare inleds.
 

SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna. Avbytarsystem och vikariehjälp bidrar starkt till bättre ork i arbetet och bättre arbetshälsa för den yrkeskår som annars är bunden till djurskötsel 365 dagar i året. Det kan vara värt att påpeka att rätten till semester för jordbrukare och pälsfarmare givetvis inte vare sig kan eller ska jämföras med en löntagares semester. Även efter utvidgningen av semesterrätten har husdjursproducenten 339 arbetsdagar per år och pälsfarmaren 351 dagar.

Arvoisa puhemies!

Totean, että tilastot näyttävät, että nykyisestä 25 päivän vuosilomaoikeudesta lomituspäiviä käytettiin vuonna 2008 keskimäärin 24,8 päivää, eli Mela ja kuntien paikallisyksiköt ovat näyttäneet, että ne osaavat hommansa. Mutta on myös syytä todeta, että on jatkuvasti pulaa ammattitaitoisista lomittajista, ja kotieläintuottajat eivät voi läheskään aina käyttää sijaisapua, esimerkiksi äitiys- tai isyyslomalla, vaan vain pientä osaa ostotunneista eli tuettua sijaisapua käytetään tänään hyväksi.

Siksi olen erittäin tyytyväinen, että sosiaali- ja terveysvaliokunta, kuten myös maa- ja metsätalousvaliokunta vahvasti nostavat esille lomituksen ja lomitusalan houkuttelevuuden. Kaikki toimet, joilla voi parantaa maatalouslomittajien asemaa ja ammatin vetovoimaa, ovat erittäin tervetulleita. Onneksi meillä on jo valmiita suunnitelmia. Hallitusohjelmassa sanotaan, että hallitus ryhtyy asteittain toteuttamaan maatalouslomituksen kehittämistyöryhmän ehdotuksia.

Samalla, kun kiitän ministeri Risikkoa ja hallitusta hyvin tehdystä työstä, katson, että sosiaali- ja terveysvaliokunnan mietintö ja maa- ja metsätalousvaliokunnan lausunto pitää tärkeänä, että hallitus kiireellisesti parantaa lomittajien työehtoja, ja erityisesti mainitsen osa-aikatyön vähentämisen niin kuin ed. Kähkönenkin.

Tässä työryhmän mietinnössä on viisi toimenpide-ehdotusta, suurin osa niistä kustannusneutraaleja. Voin mainita esimerkiksi vuosilomaoikeuden perusteena olevan kotieläinyksikkörajan nostamisen, samanaikaisesti pidettävien vuosilomapäivien lisäämisen useamman yrittäjän tiloilla kustannusneutraalisti, tuetun maksullisen lomittaja-avun hinnoittelun muuttamisen, vuosiloma- ja sijaisapulomitukseen kuuluvien tehtävien laajentamisen - se tosin maksaa kyllä - ja maatalousyrityskohtaisen perehdyttäminen, jotta voidaan lisätä lomittajan työpäivän pituutta.

Järjestelmän toimivuus ja mahdollisuus saada uusia työntekijöitä ammattiin ja pitää vanhat, kokeneet työntekijtä menevät yksi yhteen. On erittäin tärkeää myös järjestelmän käyttäjille, että meillä on hyviä lomittajia.

Lyckligtvis, värderade talman, har vi beredskap och redskap att åstadkomma ytterligare förbättringar och detta via social- och hälsovårdsministeriets arbetsgruppsbetänkande 2006:40 "Maatalouslomituksen kehittämismahdollisuuksia". Många av de förslag som arbetsgruppen avger är dessutom kostnadsneutrala till sin natur och innebär mycket små kostnader för förverkligande, eller inga alls.

Jag vill tacka omsorgsminister Risikko och vår regering för väl utförd lagberedning och social- och hälsovårdsutskottet för god utförd beredning här i riksdagen. Samtidigt ser jag både betänkandet från social- och hälsovårdsutskottet och utlåtandet från jord- och skogsbruksutskottet som en stark uppmaning till regeringen att fortsättningsvis utveckla jordbrukets avbytarsystem och utvidga pälsdjursuppfödarnas stegvis, förutsatt att det fungerar lika bra som jordbrukarnas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00