Vi kan inte spara bort åklagarna!

06.12.2009 kl. 11:00
I en rättstat har den dömande makten, alltså domstolsväsendet, en oerhört viktig roll. De skall se till att lagöverträdelser och brott straffas enligt en i förväg fastställd straffskala. Straffen delas inte ut godtyckligt utan istället skall var och en få en jämlik och rättvis behandling. Detta hör till grundprinciperna i vårt rättssystem.

Åklagarna har en mycket viktig funktion inom domstolsväsendet. De driver processen mot den åtalade och utan dem skulle det inte bli någon rättegång. Givetvis finns det också andra viktiga funktioner, men åklagarna är en av dem. I dagens läge har åklagarna en ständigt ökande arbetsbörda och resurserna minskar. Utgående från statsrådets förslag till budget för 2010 minskar antalet årsverken, dvs. åklagare, från 325 till 312 under nästa år. Under nästa år arbetar dessutom minst 10 åklagare med det s.k. WinCapita målet. Det målet klassificeras som det största brottsmålet i Finlands historia – åtminstone om man ser på antalet svarande och målsägare. Ett annat stort mål, Rwanda-målet, sätter också extra tryck på åklagarna.

Allt detta betyder att det för vanliga mål finns åtminstone 25 åklagare färre nästa år – enligt vissa beräkningar så många som 40 stycken. Redan i dagens läge prickas Finland för överlånga behandlingstider i domstolarna och detta förvärras naturligtvis ytterligare av att åklagarna lider av resursbrist. Det är i och för sig ett faktum att antalet åklagare har ökat över tid och att de detta år är nästflest någonsin. Men målens omfattning har samtidigt ökat markant. Den grova ekonomiska brottsligheten är mer omfattande och svårbegriplig än någonsin tidigare och det krävs mycket förberedande arbete för att kunna väcka åtal i de målen. De facto är det så att endast cirka 4 % av målen binder upp omkring 33 % av åklagarnas resurser. Den grova ekonomiska brottsligheten väntas dessutom öka i finanskrisens kölvatten. Det betyder att åklagarväsendet är i stort behov av tilläggsfinansiering. Detta för att kunna hålla igång den ordinarie verksamheten och trygga rättssäkerheten.

Det antal åklagare vi har idag räcker inte till för att sköta nödvändigt arbete. Som ovan konstaterades leder det till att åtalen fördröjs och att domstolsbehandlingen drar ut på tiden. Det är naturligtvis inte bra ur rättssäkerhetssynvinkel i och med att den enskilda människan lider av att dess mål inte behandlas inom rimlig tid. Åklagarnas situation förvärras ytterligare av att det inte finns vikarier – vilket innebär att åklagarna i princip inte får bli sjuka. Det är naturligtvis en ohållbar situation. Under de senaste åren har 6 till 7 åklagare slutat – just för att arbetsbördan blivit orimligt stor. Det gäller i första hand unga personer som har familj. Det är samtidigt extra problematiskt i och med att det är de som är åklagarnas framtid – och både nyrekryteringar och längre inskolning inom åklagarväsendet lider av detta.

En miniminivå för snabb och bra åtalsbehandling skulle vara minst 340 åklagare. Vi är långt ifrån den siffran idag. Därför ville vi i riksdagen sätta till extra pengar för åklagarväsendet. Det kommer vi också att göra – i detta nu ser det ut som om den siffran skulle bli 1,65 miljoner euro. Det är samtidigt en av de största potterna vi sätter till i riksdagen. Och det är absolut nödvändigt för att trygga rättssäkerheten för finländarna. Vi måste ha ett fungerandet åklagarväsende – och vi kan inte tumma på rättssäkerheten – därför måste vi se till att domstolsväsendet, och med det åklagarna, har tillräckliga resurser. Då vet vi att vi vågar lita på våra domstolar!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00