Riksdagens tillägg till statsbudgeten 2010

04.12.2009 kl. 15:15
Svenska riksdagsgruppen håller på att få igenom flera angelägna tillägg till nästa års statsbudget. Regeringspartiernas företrädare i riksdagens finansutskott enades på onsdagen om tillägg på drygt 40 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen godkände för sin del uppgörelsen på torsdagen.

Den röda tråden i budgettilläggen är sysselsättningsfrämjande åtgärder och investeringar, konstaterar Christina Gestrin, medlem i finansutskottet. Hon betonar särskilt tilläggsanslagen för vatten- och avloppsarbeten, ungdomsverkstäder, skärgårdstrafik och bryggor, farleder och broar samt för tullen. Med de här pengarna skapas många nya arbetsplatser. Många projekt har glädjande nog miljöförtecken.

Då en SFP-minister i regeringen bär ansvaret för invandrarpolitiken är det också glädjande att integreringen av invandrare och behandlingen av asylansökningar får tilläggsanslag. Också kultursektorn kan glädjas över tilläggsanslag för bland annat de finländska kulturinstituten i utlandet, arbetar- och medborgarinstitut samt biblioteksbyggen, i tillägg till de höjningar som gjordes redan i regeringens förslag.

Bland de tilläggsanslag som har ett särskilt intresse för kustområdena finns utöver skärgårdstrafiken också mera pengar för Kvarkens världsnaturarv, Finlands yrkesfiskarförbund och lantbruksrådgivningen. Svenska riksdagsgruppen har också i år sett till att mentalvårdstjänsterna för unga får tilläggsanslag. Också rehabiliteringen av mödrar med rusmedelsproblem får nu tilläggsanslag.

Universiteten kompenseras nu delvis för nya pålagor som deras stärkta autonomi medför. Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos beklagar att regeringen inte från början hade beaktat dessa behov, men riksdagen har nu kommit till universitetens räddning. Det samma gäller vissa reparationer av försvarsmaktens byggnader och fängelser.

Svenska riksdagsgruppen betonar också tilläggsanslagen för de små språkminoriteterna: enaresamerna får pengar för läromedel och de dövas världsförbund får ett extra anslag.
 

Pressmeddelande 3.12.2009.

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00