Höj rösten för dåliga vägar!

07.12.2009 kl. 02:00
"Frustrationen hos bilister och cyklister som dagligen färdas på de usla vägarna är påtaglig. Hur kan det då vara så här när så gott som alla politiker, över partigränserna, påtalar vikten av goda kommunikationer? Det finns flera orsaker..."

 

Den gånga hösten har varit en mardröm för dem som ska färdas på många av våra österbottniska vägar. Väglaget har varit ytterst dåligt, då regnmängden varit hög i en tid då så gott som inget avdunstar eller sugs upp av marken. Frustrationen hos bilister och cyklister som dagligen färdas på de usla vägarna är påtaglig. Hur kan det då vara så här när så gott som alla politiker, över partigränserna, påtalar vikten av goda kommunikationer? Det finns flera orsaker, men den viktigaste är att vi sedan laman i början av 1990-talet har dragits med en konstant underfinansiering av bastrafikledshållningen. Kostnadsstegringen för väghållning och -byggande har varit klart större än inflationen. Sedan 1992 har till exempel anslagen för basväghållning tappat omkring hälften av sin köpkraft, samtidigt som trafikvolymen ökat med cirka en fjärdedel. Enligt vägförvaltningen har vi en reparationsskuld i vårt vägnät på cirka 1,4 miljarder euro, och med nuvarande anslag ökar underfinansieringen. Vi håller alltså på att slita ut en av våra viktigaste nationaltillgångar, vägnätet.

Det handlar alltså om pengar. Som första periodens riksdagsledamot är det frustrerande att se hur svårt det är att få mera finansiering till bastrafikledshållningen trots att behoven är så uppenbara. Enligt sakkunniga, främst myndigheterna själva, har vi en årlig underfinansiering på cirka 200 miljoner euro till hela vårt trafiknät, vägnät, bannät, farleder och så vidare. Hälften av den underfinansieringen hänför sig till vägnätet som får cirka 100 miljoner euro för lite per år. I Vasa vägdistrikt går cirka hälften av anslagen åt till daglig skötsel, snöröjning och saltning vintertid, vägrensslåtter, lappning av beläggningsskador, sladdning av grusvägar och andra återkommande underhållarbeten. Resten av beloppet ska alltså räcka till för att reparera broar, förnya beläggningar, grundförbättra vägar, förbättra trafiksäkerheten, bygga lättrafikleder och så vidare. Det här är ett bekymmer. Driftsutgifter och investeringar kommer från samma moment, en grundförbättring som på sikt betalar sig själv behandlas alltså budgettekniskt precis på samma sätt som en årligen återkommande utgift. Försök tänka er ett företag som skulle göra på samma sätt.

Det ovannämnda är visserligen teknik, men systemet styr förfarandet. Bortsett från riktigt stora projekt som Smedsby omfartsväg och Seinäjoki östra omfartsväg, och en del andra stora projekt som kommer att starta inom denna regeringsperiod, ska alltså resten av landsvägarna i vårt vägdistrikt skötas med alldeles för låga anslag. Prioriteringen är oerhört besvärlig för vägdistriktets ledning, som dessutom också styrs av beslut från riksdag och regering. Som exempel kan jag nämna att förbättringsarbeten på grusvägar under kommande åren går helt och hållet till de vägar som är viktiga för skogsindustrin och virkestransporter. Bra i sig, men dåliga grusvägar utan stora skogsmarker invid faller förstås igenom.

Flera gånger under hösten har det också kastats fram påståenden om att vägarna på finska områden är bättre och att vi i Österbotten skulle vara missgynnade politiskt. Fullt så enkelt är det nu inte. Faktum är att 50 till 100 kilometer inlands är de geologiska förutsättningarna för vägbyggande och underhåll betydligt bättre än ute vid kusten. Inne i landet har man bättre markbotten för vägbyggen, bland annat mer lerbundna marker och det berg som krossas för vägunderhållet har avsevärt bättre kvalitet än den granit som finns i våra berg. Tidigare, när vi ännu hade naturgrus som vägbyggnadsmaterial, höll vägarna här betydligt bättre speciellt under regniga förhållanden. Som de flesta bilister säkert noterat tappar den bergskross som nu används en stor del av sin bärighet när det blir riktigt vått.

Det här är alltså geologiska fakta och inte saker vi kan ändra på med politiska beslut, lika lite som man inlands med politiska beslut kan ändra på det faktum att till exempel åkrarna ute vid kusten ger större skörd tack vare bättre jordmån och något bättre klimat. Det vi däremot kan ändra på är det politiska beslutsfattandet. Det är inte hållbart att vi ända sedan början av 1990-talet, oberoende regeringens sammansättning, har tillåtit att vårt vägnät sakta förfaller. Ni som bor vid eller dagligen färdas på dåliga vägar, ta kontakt med er kommun och era kommunpolitiker, och ta kontakt med era riksdagsmän och andra beslutsfattare. Det är trots allt via politiska beslut som finansieringen avgörs.

Mats Nylund, riksdagsledamot (SFP), Pedersöre
 

Publicerad på Radio Vega Österbottens webbplats

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15