Miljö och glesbygd viktiga för riksdagen

12.12.2009 kl. 12:00
Senaste onsdag slog finansutskottet fast sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt tog man också ställning till hur riksdagens s.k. fördelningspott på 41 miljoner skall uppdelas. Traditionellt har över hälften gått till vägunderhåll och andra projekt som stöder goda förbindelser. Denna gång utgör kommunikationerna ungefär en fjärdedel av pengarna och detta gynnar exempelvis skärgården som får extra pengar för förbindelsetrafik.

Överlag prioriteras sysselsättning, miljö och glesbygd högt denna gång. Det ligger helt i linje med Svenska folkpartiets värderingar! Vår gemensamma miljö är oerhört viktig och finansutskottet satsar sammanlagt nästan sex miljoner extra på att garantera fungerande avloppslösningar på landsbygden. År 2013 måste alla ha sin avloppsrening ordnad – också utanför tätorterna. I glesbygden är det i detta nu endast 30 % av de fast boende och 70 % av fritidsbosättningen som har detta skött. Med dessa tilläggspengar vill utskottet försäkra sig om att man har möjlighet att ta hand om avloppsvattnet också på glesbygden. Dessutom poängterar utskottet att anslaget också har en sysselsättande effekt!

Ett annat oerhört viktigt miljöarv är Finlands första världsnaturarv – Kvarkens skärgård. I hela världen finns endast 176 världsnaturarv, enligt den lista som upprätthålls av UNESCO, och Finland har i Kvarken ett av dem. Vi finländare tenderar ibland att bli hemmablinda och anspråkslösa. Det gör att vi inte alltid förstår att vi har en alldeles unik natur – direkt på vår egen bakgård. Detta världsarv är något vi måste låta fler ta del av och vi måste samtidigt se till att det finns bevarat för kommande generationer. Bland annat av den orsaken ville finansutskottet ge ett anslag på 200 000 euro till Kvarkens världsnaturarv.

Miljö och glesbygd har alltså fått ett starkt stöd i riksdagens tilläggspott. Det har också ungas sysselsättning, bland annat via ökande anslag till anställning för unga arbetstagare på tullen, via ungdomsverkstäder och via ökande anslag till ungas illamående. Trots detta anser oppositionen att budgeten har felaktiga prioriteringar och att det inte görs tillräckligt. Detta trots att vi lånar mer än någonsin tidigare – för att inte behöva tumma på vårt välfärdssamhälle. Nu borde vi istället ta ett gemensamt ansvar för ekonomin. Vi kan inte låta kommande generationer ha en alltför hård skuldbörda att betala tillbaka. Samtidigt måste vi våga satsa på framtiden – genom satsningar på vår gemensamma miljö, men också genom satsningar på unga. För det är den generationen som ska leva i vårt framtida Finland – och vi måste ge dem ett starkt Finland där de har det bra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00