Miljö och glesbygd viktiga för riksdagen

12.12.2009 kl. 12:00
Senaste onsdag slog finansutskottet fast sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt tog man också ställning till hur riksdagens s.k. fördelningspott på 41 miljoner skall uppdelas. Traditionellt har över hälften gått till vägunderhåll och andra projekt som stöder goda förbindelser. Denna gång utgör kommunikationerna ungefär en fjärdedel av pengarna och detta gynnar exempelvis skärgården som får extra pengar för förbindelsetrafik.

Överlag prioriteras sysselsättning, miljö och glesbygd högt denna gång. Det ligger helt i linje med Svenska folkpartiets värderingar! Vår gemensamma miljö är oerhört viktig och finansutskottet satsar sammanlagt nästan sex miljoner extra på att garantera fungerande avloppslösningar på landsbygden. År 2013 måste alla ha sin avloppsrening ordnad – också utanför tätorterna. I glesbygden är det i detta nu endast 30 % av de fast boende och 70 % av fritidsbosättningen som har detta skött. Med dessa tilläggspengar vill utskottet försäkra sig om att man har möjlighet att ta hand om avloppsvattnet också på glesbygden. Dessutom poängterar utskottet att anslaget också har en sysselsättande effekt!

Ett annat oerhört viktigt miljöarv är Finlands första världsnaturarv – Kvarkens skärgård. I hela världen finns endast 176 världsnaturarv, enligt den lista som upprätthålls av UNESCO, och Finland har i Kvarken ett av dem. Vi finländare tenderar ibland att bli hemmablinda och anspråkslösa. Det gör att vi inte alltid förstår att vi har en alldeles unik natur – direkt på vår egen bakgård. Detta världsarv är något vi måste låta fler ta del av och vi måste samtidigt se till att det finns bevarat för kommande generationer. Bland annat av den orsaken ville finansutskottet ge ett anslag på 200 000 euro till Kvarkens världsnaturarv.

Miljö och glesbygd har alltså fått ett starkt stöd i riksdagens tilläggspott. Det har också ungas sysselsättning, bland annat via ökande anslag till anställning för unga arbetstagare på tullen, via ungdomsverkstäder och via ökande anslag till ungas illamående. Trots detta anser oppositionen att budgeten har felaktiga prioriteringar och att det inte görs tillräckligt. Detta trots att vi lånar mer än någonsin tidigare – för att inte behöva tumma på vårt välfärdssamhälle. Nu borde vi istället ta ett gemensamt ansvar för ekonomin. Vi kan inte låta kommande generationer ha en alltför hård skuldbörda att betala tillbaka. Samtidigt måste vi våga satsa på framtiden – genom satsningar på vår gemensamma miljö, men också genom satsningar på unga. För det är den generationen som ska leva i vårt framtida Finland – och vi måste ge dem ett starkt Finland där de har det bra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00