Anförande om statsbudgeten för 2009

15.12.2009 kl. 15:35

Ärade herr talman! I min budgetmotion om anslag för internationellt bistånd äskade jag om 53 miljoner så att Finland till 2010 skulle kunna uppnå 0,51 procent av bruttonationalprodukten som vi redan förbundit oss till för 2010. Trots att det nu föreslagna anslaget i budgeten inte innebär att vi kommer upp till mera än 0,47 procent enligt nuvarande beräkningar föreslås ingen höjning. I betänkandet sägs till och med att inte ens om bnp visar nolltillväxt skulle anslagen nå en adekvat nivå.

I regeringsprogrammet var vi eniga om att vi 2015 skulle nå FN:s mål om 0,7 procent. Ett enigt utrikesutskott har gång på gång påpekat att Finland måste leva upp till sina åtaganden och nu är det dags. Vi har här i riksdagen ingående diskuterat matkrisen, dess orsaker och möjliga åtgärder. En förutsättning är naturligtvis att länder som Finland tar sitt ansvar. Det bär mig emot att använda Finlands kandidatur till en plats i FN:s säkerhetsråd som ett argument för att göra vår plikt, men vi kan bara se på vår huvudkonkurrent Luxemburg för att förstå vikten av att visa vilja att solidarisera sig med andra och göra en insats. Jag utgår därför ifrån att regeringen, om anslaget inte räcker för att nå de mål som utrikesutskottet enigt ställt sig bakom, återkommer i en tilläggsbudget.

Herr talman! I en motion om civil krishantering har jag föreslagit en ökning av anslaget med 1 miljon för att den civila krishanteringen även i praktiken ska utgöra en resurs i det finska utrikespolititiska arbetet. Trots att motionen inte föreslås godkänd är jag nöjd med finansutskottets skrivning i betänkandet, där det konstateras att anslaget i förekommande fall måste omprövas eftersom det anslag som föreslås för den inhemska beredskapen, alltså för bland annat utbildning och rekrytering, inte balanserar mot deltagandet i civila krishanteringsuppdrag. Anslagsunderskottet gör det svårt för Krishanteringscentret i Kuopio att genomföra de uppdrag som det är tänkt enligt den krishanteringsstrategi som ska gälla för 2009.

Det är viktigt att samordna krishanteringen med biståndspolitiken och framför allt tillse att den civila krishanteringen på det iternationella planet blir en integrerad del av Finlands utrikespolitik och inte bara ett sätt att släcka redan uppkomna krigshärdar här och var. Jag ser allstå fram emot att följa hur den verksamhet som inleds så förtjänstfullt i Kuopio utvecklas. Jag är nöjd att utskottet resonerat på samma sätt.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00