Nylund: Skäligt för staten att se över Lantmäteriverkets priser!

16.12.2009 kl. 15:05
– Lantmäteriverkets priser för fastigheters ägar- och adressuppgifter, så som framgår ur lantmäteriverkets prislista, är synnerligen ofördelaktiga för samfälligheter med mycket stort antal delägare, så som exempelvis vattendelägarlag, framhåller riksdagsledamot Mats Nylund (SFP).

- För att sköta det praktiska förvaltandet kan det årligen vara nödvändigt för en samfällighet att nyttja de tjänster som lantmäteriverket tillhandahåller. För en samfällighet som inte har betydande intäkter, med låt oss säga 800 delägare, är kostnaden för en uppdaterad ägar- och adresslista hutlöst stor, anser Nylund. Han har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan och svaret från statsrådet kan väntas inom tre veckor.

– Staten använder sig av skälighetsbedömning vid utbetalning av förmåner och det skulle vara rimligt att staten kunde se skäligheten även då konstellationen är den motsatta, påpekar Nylund. Han framhåller att ett prissättningssystem med koefficient skulle stöda samfälligheters verksamhet.

– Det enligt registerenheten fastslagna priset uppbärs till 100 procent oavsett mängden enheter idag och tillför oskäliga kostnader för samfälligheter som har ett mycket stort antal delägare, framhåller Nylund och föreslår ett nytt prissättningssystem kunde utgå från att en 100 procentig avgift uppbärs för de 500 första enheterna, och att en koefficient på 0,5 kunde nyttjas för de 200 följande enheterna och på därpå överstigande del en koefficient på 0,25.

Tilläggsinformation:
Mats Nylund, tel. 050-5122191

Bilaga: Skriftligt spörsmål: Oskäliga kostnader för samfälligheter vid nyttjande av lantmäteriverkets tjänster.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55