Privatisering av kommunala tjänster måste noga övervägas!

20.12.2009 kl. 10:00
Det finns mycket att diskutera i våra kommuner – inte bara när det är dåliga tider utan också när det går bra. Nu senast är det främst skatteprocenten och nästa års budget som varit på tapeten. I sämre tider handlar det om att upprätthålla service och att inte tvingas skära ner på sådant som direkt drabbar invånarna. En viktig fråga som inte väcker speciellt mycket debatt just nu, handlar om hur mycket kommunen skall göra själv och hur mycket man i kommunerna skall syssla med köptjänster.

Det är ingen lätt fråga, men den kräver definitivt en diskussion. Hörde att t.ex. Åbo stad är beredd att sälja ut en del av sitt barnskydd och blev aningen förvånad. Trodde faktiskt inte att det är sådana tjänster man vill sälja ut. Tvärtom är jag övertygad om att just sånt som handlar om mycket speciella och svåra saker, om sådant där samhället har ett särskilt ansvar – det skall man inte privatisera! Jo, jag vet att det är svårt att dra gränser och att man måste avgöra från fall till fall de flesta gånger. Men visst måste vi också kunna föra en principdebatt.

Det är säkert så att kommunen inte behöver ploga och sanda vägarna själv. Det kan hända att en privatföretagare gör sådant bättre. Städning är en annan service som det inte är principiellt viktigt att just kommunen själva tar hand om. Säkert är det också så att den tredje sektorn ska spela en viss roll t.ex. när det gäller eftisverksamhet, äldre boende o.s.v. Många privata åldringshem erbjuder utmärkta alternativ och det är bra att det finns valmöjligheter. Då kan var och en välja det som passar denne och dess behov bäst. Detsamma gäller exempelvis daghem och eftis, vilket exempelvis Folkhälsan eller lokala föreningar tar hand om i vissa kommuner. Breddar det utbudet och om servicen är bra – ja då är det bra att det finns också andra än kommunen som är beredda att ordna dylik service.

Men när vi talar om människor som är utsatta, som är i starkt behov av samhällets insats – då måste kommunen ta sitt ansvar fullt ut. Och i den mån man privatiserar verksamhet skall det finnas klara avtal och överenskommelser om hur en verksamhet skall skötas. Inget får lämnas åt slumpen – för då lider den enskilda människan. Istället skall avtalen vara mycket tydliga – såväl när det gäller nivå på service, när det gäller vilket språk servicen skall ges på och när det gäller exempelvis vilken typ av mat som skall erbjudas. Här får vi aldrig slarva – det går ut över våra invånare – och det bör aldrig ske! Sen finns det vissa saker som jag inte tror att vi kan privatisera – vi måste erbjuda skola åt våra barn och unga, vi måste erbjuda hälso- och sjukvård åt våra invånare och vi måste ha kommunala åldringshem. Visst kan vi ha privata aktörer som komplement – men kommunen får aldrig frånsäga sig sitt ansvar i dessa frågor. Vi måste ta det fulla ansvaret för att servicen fungerar och i de fall vi har privata aktörer måste vi också ta fullt ansvar för att avtalen är bra och den service de erbjuder är minst lika bra som den som kommunen själv erbjuder. På detta sätt kan vi skapa ett fungerande samhälle – då våra kommuninvånare har det bra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00