Privatisering av kommunala tjänster måste noga övervägas!

20.12.2009 kl. 10:00
Det finns mycket att diskutera i våra kommuner – inte bara när det är dåliga tider utan också när det går bra. Nu senast är det främst skatteprocenten och nästa års budget som varit på tapeten. I sämre tider handlar det om att upprätthålla service och att inte tvingas skära ner på sådant som direkt drabbar invånarna. En viktig fråga som inte väcker speciellt mycket debatt just nu, handlar om hur mycket kommunen skall göra själv och hur mycket man i kommunerna skall syssla med köptjänster.

Det är ingen lätt fråga, men den kräver definitivt en diskussion. Hörde att t.ex. Åbo stad är beredd att sälja ut en del av sitt barnskydd och blev aningen förvånad. Trodde faktiskt inte att det är sådana tjänster man vill sälja ut. Tvärtom är jag övertygad om att just sånt som handlar om mycket speciella och svåra saker, om sådant där samhället har ett särskilt ansvar – det skall man inte privatisera! Jo, jag vet att det är svårt att dra gränser och att man måste avgöra från fall till fall de flesta gånger. Men visst måste vi också kunna föra en principdebatt.

Det är säkert så att kommunen inte behöver ploga och sanda vägarna själv. Det kan hända att en privatföretagare gör sådant bättre. Städning är en annan service som det inte är principiellt viktigt att just kommunen själva tar hand om. Säkert är det också så att den tredje sektorn ska spela en viss roll t.ex. när det gäller eftisverksamhet, äldre boende o.s.v. Många privata åldringshem erbjuder utmärkta alternativ och det är bra att det finns valmöjligheter. Då kan var och en välja det som passar denne och dess behov bäst. Detsamma gäller exempelvis daghem och eftis, vilket exempelvis Folkhälsan eller lokala föreningar tar hand om i vissa kommuner. Breddar det utbudet och om servicen är bra – ja då är det bra att det finns också andra än kommunen som är beredda att ordna dylik service.

Men när vi talar om människor som är utsatta, som är i starkt behov av samhällets insats – då måste kommunen ta sitt ansvar fullt ut. Och i den mån man privatiserar verksamhet skall det finnas klara avtal och överenskommelser om hur en verksamhet skall skötas. Inget får lämnas åt slumpen – för då lider den enskilda människan. Istället skall avtalen vara mycket tydliga – såväl när det gäller nivå på service, när det gäller vilket språk servicen skall ges på och när det gäller exempelvis vilken typ av mat som skall erbjudas. Här får vi aldrig slarva – det går ut över våra invånare – och det bör aldrig ske! Sen finns det vissa saker som jag inte tror att vi kan privatisera – vi måste erbjuda skola åt våra barn och unga, vi måste erbjuda hälso- och sjukvård åt våra invånare och vi måste ha kommunala åldringshem. Visst kan vi ha privata aktörer som komplement – men kommunen får aldrig frånsäga sig sitt ansvar i dessa frågor. Vi måste ta det fulla ansvaret för att servicen fungerar och i de fall vi har privata aktörer måste vi också ta fullt ansvar för att avtalen är bra och den service de erbjuder är minst lika bra som den som kommunen själv erbjuder. På detta sätt kan vi skapa ett fungerande samhälle – då våra kommuninvånare har det bra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00