Miljöfrågor i budgeten 2010

18.12.2009 kl. 15:30
Miljöfrågorna har inte minskat i betydelse sedan ministeriet grundades i medlet av 1980-talet. Tvärtom har miljöfrågornas betydelse ökat och medvetenheten om miljöskyddets betydelse har aldrig varit lika stort som det är nu.

Om vi blickar in i framtiden kan vi vara säkra på att miljöfrågornas betydelse blir ännu viktigare än de är idag. Därför är det problematiskt att resurserna för miljöministeriet är så snävt tilltagna och det förvånar mig mycket att det finns politiska krafter som vill upplösa miljöministeriet

Edustaja Rantakankaan argumentointi ympäristöministeriön lakkauttamiseksi osoittaa sen, että yhä edelleen on voimakkaita ennakkoluuloja ympäristöhallintoa ja ympäristönsuojelua kohtaan, mikä on tietysti valitettavaa. Toivon, että edustaja Rantakankaan mielipide edus-taa vain yksittäisen keskustapoliitikon näkemystä.

Det behövs ett expertministerium för miljön. Miljöfrågorna är ofta komplexa och kräver spetskunskap inom flera områden. Om miljöexpertisen underordnas ett annat ministerium så innebär det att man ger miljön en underordnad betydelse. Så var läget före miljöadmi-nistrationen utvecklades. I den nya regionförvaltningen blir det en stor utmaning att sam-manjämka och ge en tillräcklig tyngd till miljöförvaltningen.

Ilmastopolitiikka tulee olemaan keskeistä lähitulevaisuudessa. On luonnollista, että minis-teriöistä juuri ympäristöministeriö koordinoi ilmastopolitiikkaa. Elämätapakysymykset ja kestävä yhteiskuntakehitys ovat keskeisiä asioita, jotka edellyttävät kokonaisvaltaista tar-kastelutapaa ja pitkän aikavälin toimintaa. On luonnollista, että ministeriöistä juuri ympä-ristöministeriö koordinoi tätä kokonaisuutta. Tietysti ympäristöasioiden asiantuntemusta tarvitaan myös muissa ministeriöissä, mutta ympäristöministeriön tulee johtaa ympäristö-politiikkaa myös tulevaisuudessa.

Östersjöns miljö tangeras i finansutskottets betänkande genom de tillskott på sammanlagt närmare 6 miljoner euro som riktas till miljöarbeten och utbyggnaden av vatten och av-loppsnätet. Under den gångna hösten har flera utskott fördjupat sig i hur förordningen om glesbygdens avloppsvatten framskrider. Faktumet är att förverkligandet har stött på många problem. En allvarlig fråga är att det har visat sig att de fastighetsvisa små vattenrenings-verken, som ofta kostat tusentals euro att ta ibruk, inte har fungerat. Informationen om tekniken har varit bristfällig och myndigheterna har inte haft de nödvändiga resurserna för att på gräsrotsnivå ge den nödvändiga servicen.

Nu uppmanar myndigheterna allmänheten att hellre gå ihop i vattenandelslag och bygga ut avloppsvattennätet och centralisera vattenreningen till större vattenreningsverk. Men pro-blemet är att pengarna inte räcker till för att bygga ut avloppsvattennätet i tillräckligt snabb takt. Riksdagen har redan under flera års tid lagt till pengar för detta ändamål men för att snabbt komma vidare så borde regeringens grundfinansiering vara mångfalt den summa som nu reserveras. Det här är en viktig fråga och handlar om kostnadseffektivitet.

Itämeren ympäristö kaipaa myös muilta osin panostuksia. Toukokuussa 2010 pidetään Helcomin ministerikokous Moskovassa. Kokouksessa kaikkien maiden tulee esitellä kan-salliset toimintasuunnitelmansa Helcomin toimintaohjelman toimeenpanemiseksi. Suomi on lähtenyt kovin myöhään liikkeelle oman ohjelmansa laatimiseksi. Nyt äärimmäisen tär-keää, että myös Suomi laatii kunnianhimoisen ohjelman ja pyrkii saavuttamaan vielä ko-vemmat tavoitteet kuin mitä toimintaohjelma edellyttää Suomelta eli fosforin vähentämistä 150 tonnilla ja typen 1200 tonnilla.

En ny ide som riksdagens miljöutskott hört sakkunniga om är att genom riktat fiske på mörtfiskar få bort betydande mängder näring från havet. ´Tidigare har mörtfiske använts som vårdmetod i sjöar och riksdagen har de facto ökat anslagen för bortfiskning av mört-fisk i sjöar nästa år. Jag hoppas att regeringen i budgeten för 2011 beaktar det behov av finansiering som fisket av mörtfisk i havet kommer att innebära. Fiske av mört skulle för-bättra havsmiljön och samtidigt kunna bli en viktig inkomstkälla för de yrkesfiskare som skulle ta sig an uppgiften.

Regeringen har år 2009 stött en nybildad fond, som administreras av nordiska invester-ingsbanken och Nefco. Fondens medel ska användas för att uppgöra projektplaner för
implementeringen av Helcoms åtgärdsplan. Regeringen har inte reserverat pengar för år 2010 och jag hoppas att regeringen kan återkomma till detta under årets lopp, ifall det vi-sar sig att fondens verksamhet det kräver.
 

Tal i plenum 18.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00