Gasque i Uppsala

09.01.2010 kl. 10:40
Elisabeth Nauclérs kolumn 1 / 2010

 Vecka 1

Det nya decenniet inleddes på Värmlands nation i Uppsala i sällskap med så många unga studenter och gamla stofiler som ryms i nationens festsal i det vackra huset ritat av Stockholms stadshus arkitekt Ragnar Österberg. Gasque, som en middag heter i studentsammanhang i Uppsala, är ingen nyårsföreteelse eftersom studenterna då vanligen är på sina hemorter. Anledningen till att denna otraditionella gasque hölls var att nationen inledde sitt 350 års jubileum. Och det tackar vi nationen för. Så länge har alltså nationsobligatoriet funnits, även om det redan på 1970-talet i praktiken avskaffades genom att en ”pappersnation” med det föraktfulla namnet Skånelandens nation och med en symbolisk avgift infördes, vilket innebar att den som inte ville betala nationsavgift och delta i nationslivet kunde komma undan. Det nöjde sig 1970-talet politiker med, men nu går nationsobligatoriet mot sitt slut. Värmlands nation är dock en nation som inte behövt uppleva ett svikande medlemsantal och nationen har sedan mer än 40 år tillbaka varit känd för sin internationella verksamhet och utländska medlemmar. Det fick jag bl.a. som internationell sekreterare uppleva en gång i tiden med många kurdiska medlemmar. Till de internationella kontakterna hörde naturligtvis också kontakterna till Finland och de tre vännationerna i Helsingfors, Savolax nation, ESO - Etelä suomalainen osakunta, och Nylands nation. Själv tog jag fasta på detta samarbete så till den grad att jag inte bara var stipendiat i Helsingfors utan också medlem av Nylands nation då jag studerade finska vid universitetet i Helsingfors. Nu heter inspektor på Värmlands nation Lars Burman och är professor i litteraturvetenskap. Han har doktorerat på ”Den svenska stormaktstidens sonett” och det rör sig om 1600 och tidigt 1700 tal, en specialitet som väl kan komma till pass vid firandet av en 350 årig tillvaro.


Därifrån fortsatte det nya året rakt in i de värmländska skogarna. Där var mycket kallt så alla satt inne och eldade i sina vedspisar, men också väldigt mörkt. I Häljeboda dit jag for hade Eda kommunfullmäktige beslutat släcka inte bara gatubelysningen i sin helhet utan också julgranen. Skolbarnen kommer att få stå i mörkret och vänta på skolbussen i farliga korsningar och man kan fråga sig vilka signaler det sänder till dem som bosatt sig långt ute på landet. Levande landsbygd, regionalpolitiska åtgärder har kanske nått hit men redan hunnit glömmas. Det verkliga Värmland var med andra ord inte lika varmt och upplyst som Värmlands i Uppsala. Hoppas att Finsksvenska föreningen i Värmland håller ut tills det blir sommar och att den fjärde tangofestivalen kan arrangeras i Karlstad igen. Det har varit varierande nyheter från den fronten under senare tid. De första finnarna flyttade in till Värmland redan på 1500-talet, men invandringen har fortsatt. Idag finns den 11.845 finsktalande invånare i Värmland, men enligt undersökningar har 84,7% av befolkningen finska gener. Från Finland nås vi den här veckan av tragiska händelser som av vissa ses som invandringsproblem. Det är nog tyvärr lättköpta poäng och vi måste säkerligen vidta andra åtgärder än att stoppa invandringen för att undvika sådana tragedier i framtiden.


Veckan avslutades i Helsingfors och ännu ett sammanträde i grundlagskommittén. Kommittén har fått en månads förlängt mandat och sammanträder intensivt i januari under ordföranden Taxells ledning.
 

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00