Vision om Porkalaregionen

05.02.2010 kl. 12:30
Svenska riksdagsgruppen ser många fördelar med en ny Porkalakommun, bestående av nuvarande Ingå, Kyrkslätt och Sjundeå.

Gruppen besökte i tisdags regionen och träffade förtroendevalda i de berörda och närliggande kommunerna. På mötet visade det sig att ett brett samförstånd rådde om att det inte minst från svensk synpunkt sett vore förnuftigt att de tre kommunerna på frivillig väg går samman.

Svenska riksdagsgruppen betonar att en förändring av kommunstrukturen inte bör initieras uppifrån, utan bör utgå från kommunernas egen fria vilja och självbestämmanderätt. Kommunerna gör dock klokt i att beakta att nuläget kan komma att förändras under nästa valperiod. Porkalaregionen bör kunna hävda sig som en självständig och naturlig helhet i västra Nyland, som inte bör splittras. Sjundeå befinner sig i en nyckelposition i processen, som ett kitt mellan Ingå och Kyrkslätt.

Kyrkslätts befolkningsunderlag räcker i och för sig till för att med nuvarande rekommendationer fortsätta som en självständig kommun, men en förstärkning av underlaget skulle uppfylla eventuella höjda krav efter 2012. Svenska riksdagsgruppen uppmuntrar därför de förtroendevalda i regionen att diskutera visionen om en Porkala kommun, bestående av Ingå, Kyrkslätt och Sjundeå. För Ingås del finns också möjligheten med en anslutning till Raseborg.

Raseborg och ett eventuellt framtida Porkala har i varje händelse ett gemensamt intresse att som tvåspråkiga regioner slå vakt om infrastrukturen i västra Nyland, börjande med kustbanan och stamväg 51. Också det talar för en konsolidering av Porkalaregionen som en stark kommunal enhet.
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00