Nauclér efterlyser utredning om sjöfartsbeskattning

09.02.2010 kl. 17:05
Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.



PRESSMEDDELANDE

 

Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

 

Anförandet i sin helhet nedan.

 

Herr talman,

 

Statsministern tog upp i sitt tal vikten av att förstärka det ekonomiska läget och att trygga arbetsplatserna i Finland. Till arbetsplatserna i Finland måste man också räknas de personer som är anställda ombord på fartyg under finsk flagg. Sjöfarten är viktig för Åland, men ändå viktigare är den för Finland som geopolitiskt är en ö. Vi har varit stolta över vår självförsörjningsgrad och till självförsörjning hör att kunna befrakta på egen bog. I regeringsprogrammet från år 2007 lovade regeringen att förbättra konkurrenskraften för den finska och åländska flottan.

 

Den tonnageskattelag som riksdagen antog i december, och som borde ha kommit för många år sedan, var ett steg i rätt riktning, men fler åtgärder krävs. Men vi får inte glömma de rederier som inte kommer att omfattas av den nya tonnageskattelagen, det handlar om passagerarfärjor såväl som små rederier som väl skulle behöva få konkurrenskraftiga förutsättningar, eller rättare sagt samma förutsättningar som alla andra, nämligen rederierna i våra grannländer.

 

I regeringsprogrammet sägs att och jag citerar "Tonnageskatten revideras för att bli konkurrenskraftig, och det skall utredas om en generell avsättning kan införas inom beskattningen av sjöfarten.". Det är den utredningen som nu måste sättas igång. Näringslivet och väljarna måste kunna lita på oss politiker, vi måste föra en trovärdig politik.

 

Herr talman, Mellan år 2003 och 2007 flaggade finska fartyg ut till andra länder så att vi förlorade 1.500 arbetsplatser. Det finns idag 3.500 anställda på de fartyg som nu ställs utanför reformen, låt oss inte riskera att förlora även dem. I detta sammanhang vill jag också nämna de kraftåtgärder som nu borde göras för att behålla arbetsplatser vid de finska varven. Staten kan med de rätta insatserna säkra många arbetsplaster för en lång tid framöver.

 

Herr talman, I dessa ekonomiskt utmanande tider får vi inte heller glömma de som lider av denna kris allra mest d.v.s. fattiga länder där behovet av bistånd och hjälp nu är som störst. Finland har också ett globalt ansvar vilket vi inte får glömma trots att vi också måste genomgå svåra ekonomiska tider. För att nå det bästa möjliga resultatet måste vi hålla fast vid en konsekvent och långsiktig biståndspolitik.

 

Elisabeth Nauclér 9.2.2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00