Nauclér efterlyser utredning om sjöfartsbeskattning

09.02.2010 kl. 17:05
Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.



PRESSMEDDELANDE

 

Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

 

Anförandet i sin helhet nedan.

 

Herr talman,

 

Statsministern tog upp i sitt tal vikten av att förstärka det ekonomiska läget och att trygga arbetsplatserna i Finland. Till arbetsplatserna i Finland måste man också räknas de personer som är anställda ombord på fartyg under finsk flagg. Sjöfarten är viktig för Åland, men ändå viktigare är den för Finland som geopolitiskt är en ö. Vi har varit stolta över vår självförsörjningsgrad och till självförsörjning hör att kunna befrakta på egen bog. I regeringsprogrammet från år 2007 lovade regeringen att förbättra konkurrenskraften för den finska och åländska flottan.

 

Den tonnageskattelag som riksdagen antog i december, och som borde ha kommit för många år sedan, var ett steg i rätt riktning, men fler åtgärder krävs. Men vi får inte glömma de rederier som inte kommer att omfattas av den nya tonnageskattelagen, det handlar om passagerarfärjor såväl som små rederier som väl skulle behöva få konkurrenskraftiga förutsättningar, eller rättare sagt samma förutsättningar som alla andra, nämligen rederierna i våra grannländer.

 

I regeringsprogrammet sägs att och jag citerar "Tonnageskatten revideras för att bli konkurrenskraftig, och det skall utredas om en generell avsättning kan införas inom beskattningen av sjöfarten.". Det är den utredningen som nu måste sättas igång. Näringslivet och väljarna måste kunna lita på oss politiker, vi måste föra en trovärdig politik.

 

Herr talman, Mellan år 2003 och 2007 flaggade finska fartyg ut till andra länder så att vi förlorade 1.500 arbetsplatser. Det finns idag 3.500 anställda på de fartyg som nu ställs utanför reformen, låt oss inte riskera att förlora även dem. I detta sammanhang vill jag också nämna de kraftåtgärder som nu borde göras för att behålla arbetsplatser vid de finska varven. Staten kan med de rätta insatserna säkra många arbetsplaster för en lång tid framöver.

 

Herr talman, I dessa ekonomiskt utmanande tider får vi inte heller glömma de som lider av denna kris allra mest d.v.s. fattiga länder där behovet av bistånd och hjälp nu är som störst. Finland har också ett globalt ansvar vilket vi inte får glömma trots att vi också måste genomgå svåra ekonomiska tider. För att nå det bästa möjliga resultatet måste vi hålla fast vid en konsekvent och långsiktig biståndspolitik.

 

Elisabeth Nauclér 9.2.2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35