Alla vinner på inhemsk bioetanolproduktion

12.02.2010 kl. 10:00
..."Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder".

 

En arbetsgrupp vid Jord- och skogsbruksministeriets konstaterade år 2005 att vi har 500 000 hektar åkermark i Finland som inte behövs för vår livsmedels- eller foderproduktion, utan i stället kan användas till produktion av bioenergi. För drygt en vecka sedan presenterade arbets- och näringslivsministeriets utredningsman Esa Härmälä sin utvärdering över den inhemska bioetanolproduktionens förutsättningar. Enligt utredningen har staten såväl miljömässiga, energimässiga, industrimässiga som lantbruksmässiga grunder för att stöda spannmålsbaserad bioetanolproduktion.

Våren 2007 hade Altia långt framskridna planer på ett etanolfabriksbygge i Koskenkorva. Besvikelsen var stor i Österbotten då projektet avblåstes på grund av bland annat kraftigt stigande spannmålspriser. Efter riksdagsvalet 2007 ställde jag ett skriftligt spörsmål om den inhemska bioetanolproduktionen och sedan dess har jag kontinuerligt lyft upp frågan i mitt riksdagsarbete. Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder.

Regeringens utredningsman Esa Härmälä kom med sin rapport för dryg vecka sedan. I rapporten analyserar Härmälä noggrant möjligheterna att etablera fabriker för etanolproduktion och kommer fram till att det finns utrymme för minst tre stora anläggningar i vårt land. Minister Sirkka-Liisa Anttila uttalade sig förra fredagen om att hon tror att en bioetanolfabrik på några års sikt skulle balansera upp den finländska spannmålsmarknaden på ett önskat sätt. Jag är övertygad. Och spannmålsmarknaden är inte den enda sektorn som står att vinna fördelar här. En eller flera etanolfabriker skulle förutom balansera upp vår spannmålsmarknad också öka tillgången på biobränsle för våra fordon, någonting vi redan förbundit oss till. Biprodukten, ett mycket värdefullt proteinfoder, skulle ersätta det importerade sojafodret och gynna både självförsörjningen och livsmedelssäkerheten.

Trots att Finland hör till de ledande länderna när det gäller nyttjande av bioenergi ligger vi lågt när det gäller biobränslen. Enligt vissa beräkningar skulle biobränslens andel av alla trafikbränslen i Finland vara under en procent. I år måste andelen, enligt det avtal som Finland förbundit sig till med kommissionen, uppgå till 5,75 procent av alla trafikbränslen. Beslut måste både tas och verkställas å det snaraste. Bioetanolproduktion är en lönsam affär för hela det finländska samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

 

Publiceras i Vasabladet 14.2.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55