Alla vinner på inhemsk bioetanolproduktion

12.02.2010 kl. 10:00
..."Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder".

 

En arbetsgrupp vid Jord- och skogsbruksministeriets konstaterade år 2005 att vi har 500 000 hektar åkermark i Finland som inte behövs för vår livsmedels- eller foderproduktion, utan i stället kan användas till produktion av bioenergi. För drygt en vecka sedan presenterade arbets- och näringslivsministeriets utredningsman Esa Härmälä sin utvärdering över den inhemska bioetanolproduktionens förutsättningar. Enligt utredningen har staten såväl miljömässiga, energimässiga, industrimässiga som lantbruksmässiga grunder för att stöda spannmålsbaserad bioetanolproduktion.

Våren 2007 hade Altia långt framskridna planer på ett etanolfabriksbygge i Koskenkorva. Besvikelsen var stor i Österbotten då projektet avblåstes på grund av bland annat kraftigt stigande spannmålspriser. Efter riksdagsvalet 2007 ställde jag ett skriftligt spörsmål om den inhemska bioetanolproduktionen och sedan dess har jag kontinuerligt lyft upp frågan i mitt riksdagsarbete. Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder.

Regeringens utredningsman Esa Härmälä kom med sin rapport för dryg vecka sedan. I rapporten analyserar Härmälä noggrant möjligheterna att etablera fabriker för etanolproduktion och kommer fram till att det finns utrymme för minst tre stora anläggningar i vårt land. Minister Sirkka-Liisa Anttila uttalade sig förra fredagen om att hon tror att en bioetanolfabrik på några års sikt skulle balansera upp den finländska spannmålsmarknaden på ett önskat sätt. Jag är övertygad. Och spannmålsmarknaden är inte den enda sektorn som står att vinna fördelar här. En eller flera etanolfabriker skulle förutom balansera upp vår spannmålsmarknad också öka tillgången på biobränsle för våra fordon, någonting vi redan förbundit oss till. Biprodukten, ett mycket värdefullt proteinfoder, skulle ersätta det importerade sojafodret och gynna både självförsörjningen och livsmedelssäkerheten.

Trots att Finland hör till de ledande länderna när det gäller nyttjande av bioenergi ligger vi lågt när det gäller biobränslen. Enligt vissa beräkningar skulle biobränslens andel av alla trafikbränslen i Finland vara under en procent. I år måste andelen, enligt det avtal som Finland förbundit sig till med kommissionen, uppgå till 5,75 procent av alla trafikbränslen. Beslut måste både tas och verkställas å det snaraste. Bioetanolproduktion är en lönsam affär för hela det finländska samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

 

Publiceras i Vasabladet 14.2.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45