Alla vinner på inhemsk bioetanolproduktion

12.02.2010 kl. 10:00
..."Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder".

 

En arbetsgrupp vid Jord- och skogsbruksministeriets konstaterade år 2005 att vi har 500 000 hektar åkermark i Finland som inte behövs för vår livsmedels- eller foderproduktion, utan i stället kan användas till produktion av bioenergi. För drygt en vecka sedan presenterade arbets- och näringslivsministeriets utredningsman Esa Härmälä sin utvärdering över den inhemska bioetanolproduktionens förutsättningar. Enligt utredningen har staten såväl miljömässiga, energimässiga, industrimässiga som lantbruksmässiga grunder för att stöda spannmålsbaserad bioetanolproduktion.

Våren 2007 hade Altia långt framskridna planer på ett etanolfabriksbygge i Koskenkorva. Besvikelsen var stor i Österbotten då projektet avblåstes på grund av bland annat kraftigt stigande spannmålspriser. Efter riksdagsvalet 2007 ställde jag ett skriftligt spörsmål om den inhemska bioetanolproduktionen och sedan dess har jag kontinuerligt lyft upp frågan i mitt riksdagsarbete. Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder.

Regeringens utredningsman Esa Härmälä kom med sin rapport för dryg vecka sedan. I rapporten analyserar Härmälä noggrant möjligheterna att etablera fabriker för etanolproduktion och kommer fram till att det finns utrymme för minst tre stora anläggningar i vårt land. Minister Sirkka-Liisa Anttila uttalade sig förra fredagen om att hon tror att en bioetanolfabrik på några års sikt skulle balansera upp den finländska spannmålsmarknaden på ett önskat sätt. Jag är övertygad. Och spannmålsmarknaden är inte den enda sektorn som står att vinna fördelar här. En eller flera etanolfabriker skulle förutom balansera upp vår spannmålsmarknad också öka tillgången på biobränsle för våra fordon, någonting vi redan förbundit oss till. Biprodukten, ett mycket värdefullt proteinfoder, skulle ersätta det importerade sojafodret och gynna både självförsörjningen och livsmedelssäkerheten.

Trots att Finland hör till de ledande länderna när det gäller nyttjande av bioenergi ligger vi lågt när det gäller biobränslen. Enligt vissa beräkningar skulle biobränslens andel av alla trafikbränslen i Finland vara under en procent. I år måste andelen, enligt det avtal som Finland förbundit sig till med kommissionen, uppgå till 5,75 procent av alla trafikbränslen. Beslut måste både tas och verkställas å det snaraste. Bioetanolproduktion är en lönsam affär för hela det finländska samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

 

Publiceras i Vasabladet 14.2.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00