Nylund: Finansiera basväghållningen med trafikbränsleskatteintäkter

12.02.2010 kl. 13:10
-Intäkterna borde komma till nytta för statens absolut största och viktigaste förmögenhet som för tillfället tillåts förfalla i allt snabbare takt, anser Nylund.

 

– Vårt landsvägsnät omfattar omkring 78 000 kilometer och har ett värde kring 15 miljarder euro, ett värde som rasar för varje år som anslagen till väghållningen hålls på en otillräcklig nivå. Åren 2006-2009 har man ökat anslagen genom tilläggsbudgeter, en finansieringsmodell som är ohållbar med tanke på långsiktig, ekonomisk och adekvat planering framhåller riksdagsledamot Mats Nylund (SFP), medlem i riksdagens kommunikationsutskott.

– Enligt färska siffror är underfinansieringen av enbart basväghållningen 150-215 miljoner euro, och detta enbart för de belagda vägarna, poängterar Nylund och understryker att risken för stora problem med servicestandarden och trafiksäkerheten är överhängande.

– I statsbudgeten för 2010 räknas intäkterna för trafikbränslen uppgå till närmare 2,4 miljarder euro, tre fjärdedelar av energiskatteintäkterna, men sammanlagt bär staten in närmare 7 miljarder euro genom olika vägtrafikskatter och andra avgifter av skattenatur, påpekar Nylund och tillägger att basväghållningsanslagen inom bastrafikledshållningen endast är cirka 0,5 miljarder euro.
– Intäkterna borde komma till nytta för statens absolut största och viktigaste förmögenhet som för tillfället tillåts förfalla i allt snabbare takt, anser Nylund.

– Trafiknätet skapar grunden för regional livskraft och för social jämlikhet. Idag släpar den för Finlands nationalekonomi livsviktiga logistiken efter på grund av det otillräckliga och rent av farliga trafiknätet. Två tredjedelar av dödsolyckor i trafiken äger rum på våra undermåliga vägar, framhåller Nylund och för fram förslaget att finansiera basväghållningen med medel från trafikbränsleskatteintäkterna. Han har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen i frågan och svar kan väntas inom tre veckor.

Tilläggsinformation:
Mats Nylund, tel. 050-5122191

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00