Vår sjukförsäkringslag är föråldrad

15.02.2010 kl. 00:00
Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson vill ändra på sjukförsäkringslagen så att man kunde få FPA-ersättning också för vaccin som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet. Till dem hör bland annat HPV- samt TBE-vaccinet.

Förebyggande vård lönar sig alltid. Det sparar kostnader för samhället och minskar framför allt lidandet på individnivå. Att det är mycket svårt att i pengar mäta hur värdefull den förebyggande vården är vet vi, men samtidigt vet vi också att det handlar om stora summor.

 

Finland har varit en föregångare då det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet och vissa sjukdomar, som till exempel polio, har helt utrotats på grund av att befolkningen har blivit vaccinerad. Vi skall också fortsätta satsa på det allmänna vaccinationsprogrammet som ger gratis vaccin åt befolkningen! Under den här regeringsperioden har programmet utökats så att också vaccin mot Rotavirus och pneumokockvaccinet, som förebygger öroninflammation hos barn, tagits med.

 

Utvecklingen inom vaccin går snabbt framåt och det kommer ständigt nya ut på marknaden. Risken är att vi i vårt land inte hinner med då det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet. Att ta in nya vaccin i programmet kostar och tar lång tid.

 

Ett exempel på det här är HPV-vaccinet mot livmoderhalscancer som redan en tid funnits på marknaden, men som inte ännu tagits med i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Det vaccinet är väldigt dyrt, 400-500 euro, varför man kan utgå från att det är väldigt få som köper vaccinet för att vaccinera sina barn. Vaccinet rekommenderas för flickor från 10-12 år uppåt. Det finns forskning som visar att det lönar sig att ta vaccinet upp till 45 års ålder.

 

Ett annat vaccin som inte hela befolkningen behöver, men som många på riskområden vill ha, är vaccinet mot fästingburen TBE. På Åland är vaccinet gratis för alla som fyllt 7 år, vilket är mycket bra

Men fästingarna som sprider TBE har också spridigt sig till fastlandet och finns på många håll, bland annat hos oss längs kusten i Österbotten i Larsmo-Öja trakten. Att vaccinera en person kostar ca 90 euro.

För tex en familj med 8 personer handlar det om hela 720 euro.

 

Vad kan vi då göra om vi inte har råd att ta in alla vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet som egentligen borde finnas där ? Det är en fråga som engagerat mig mycket och som vi också diskuterade i riksdagen på ett seminarium som riksdagens kvinnonätverk ordnade i veckan. Jo, vi borde ändra lagen så att det skulle vara möjligt att få FPA-ersättning för vaccin på samma sätt som för läkemedel. Vår sjukförsäkringslag är i det här hänseendet föråldrad och svarar inte mot ett modernt tankesätt inom vården, att preventiv vård med alla mått mätt blir billigare än eftervård.

 

Därför har jag gjort en lagmotion i syfte att ändra på sjukförsäkringslagen, så att man kunde få FPA-ersättning för vaccin som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet. Motionen stöddes av hela 103 riksdagsledamöter, men fastnade i social- och hälsovårdsutskottet. Det intressanta är nu att motionen fått stöd från ledamöter i samtliga grupper i riksdagen, från en mängd experter, från Läkarförbundet, från Gynekologförbundet och Kvinno-organisationernas centralförbund, men tjänstemän på ministeriet och på Institutet för hälsa- och välfärd motsätter sig en lagändring ! De hävdar att ojämlikheten i samhället ökar ifall man skulle bevilja Fpa-ersättning för vaccin ! Ett argument som enligt min mening inte håller. I Sverige har samma system motiverats med att det ökar jämlikheten !

 

Ta HPV-vaccinet som exempel. Skulle vi nu få en så lycklig situation att vi kunde få in det i det allmänna vaccinationsprogrammet 2011 för alla 12-åringar så vore det inte mera än rimligt att FPA-ersättning kunde ges åt alla som skaffar vaccinet för den som fyllt 13 år.

 

Och visst vore det mera jämlikt om familjen i Larsmo kunde få ersättning för fästingvaccinet då man jämför med Ålänningarna som får vaccinet helt kostnadsfritt!

 

Radio Vega den 15.2.2010

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15