Pekkarinens svar på spörsmål

26.02.2010 kl. 15:25
Minister Pekkarinen har givit följande svar på mitt skriftliga spörsmål om elkonsumtionsmätare.

 Finland har eldistributörerna traditionellt förutsatt att kunderna ska ha bostadsspecifik mätning av elförbrukningen. Endast två distributionsnät har inom sina egna ansvarsområden i betydlig utsträckning tillämpat ett förfarande som avviker från den ovan beskrivna. Lägenhetsspecifik mätning av elförbrukningen gjordes obligatorisk genom en förordning som trädde i kraft den 1 april 2004. Obligatorisk mätning av elförbrukningen infördes då för både sådana eldriftsställen som anslutits till distributionsnät och sådana bostads- och affärslokaler till vilka elektriciteten levereras via fastighetens interna elnät. Endast mycket små förbrukningsobjekt samt särskilda objekt av typen elevhem fick då möjlighet att avvika från denna praxis.

Regeringen beslutade i februari 2009 att påbörja en ändring av systemet för mätning av elleveranser. Som utgångspunkt för reformen togs införandet av fjärravläsbara elmätare, som mäter förbrukningen varje timme, som primär mätmetod i hela landet. Den nya förordningen om detta trädde i kraft den 1 mars 2009. Samtidigt gjordes bestämmelserna om obligatorisk mätning vid eldriftsställena strängare så att endast de allra minsta elförbrukningsobjekt vars förbrukning kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt slipper ha egna mätare. Nuförtiden kan i praktiken endast förbrukningsobjekt av typen neonskyltar e.d. lämnas utanför systemet med obligatorisk mätning.

De nya kraven beträffande mätning förutsätter att minst 80 procent av distributionsnätbolagens kunder omfattas av systemet med timvis mätning och har fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Bestämmelserna förpliktar nätinnehavarna att utan extra avgift lämna sina kunder mätningsuppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare intelligenta mätare som mäter förbrukningen varje timme och mätare som kan avläsas på distans kan hushållen i fortsättningen få uppgifter om sin egen elförbrukning följande dag och, om de så önskar, till och med i realtid. På detta sätt har kunderna möjlighet att följa sin egen elanvändning. De nya timmätarna ska också vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas via kommunikationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Dessutom ska nätinnehavaren också på särskild beställning av kunden tillhandahålla kunden mätningsapparatur från vilken uppgifterna om förbrukningen kan överföras direkt till styrsystemen för husautomation.

Mätningsreformen innebär för elförbrukarnas del att dessa får möjlighet att styra sin elanvändning från perioder med toppbelastning till tidpunkter då elektriciteten är billigare. Redan inom den närmaste framtiden kan sådana kunder som med sin elförsäljare avtalat om en tjänst för flexibel förbrukning få elförbrukningen begränsad genom styrkommandon som elförsäljaren skickar via elmätaren. På detta sätt är det möjligt att jämna ut förbruknings- och pristoppar för el och därigenom minska konsumentens kostnader för elanskaffning samt utsläppen från elproduktionen. Dessutom innebär detta minskad risk för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsystemet och begränsningar i elanvändningen.

Inom det finländska kraftsystemet ansvarar stamnätsbolaget Fingrid Abp i egenskap av systemansvarig för upprätthållandet av den kortsiktiga balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Bolaget förfogar över snabb störningsreserv samt skilda effektreserver. Bolaget har dessutom med stora elförbrukare ingått avtal om laster som kan kopplas ur. Den systemansvarige har också rätt att bestämma att vissa förbrukningsobjekt ska kopplas ur om elförbrukningen trots reserveringsmetoderna hotar att överstiga produktionen.

Också ministeriet med ansvar för energifrågorna följer traditionellt aktivt utvecklingen av eventuella elförbrukningstoppar under perioder med sträng kyla tillsammans med Fingrid. Senaste gången ministeriet utfärdade rekommendationer om begräsning av elförbrukningen var i början av 2000-talet. I och med att elmarknadens funktion förbättras och möjligheterna att tekniskt styra elförbrukningen ökar kommer dock behovet av information av denna typ att minska.

Tack vare de nya bestämmelserna om elmätning står Finland nu i främsta ledet bland världens utvecklade länder när det gäller tillämpning av tekniken för mätning och styrning av belastningen i eldistributionsnäten. Under dessa förhållanden ser regeringen för tillfället inget behov av att ändra bestämmelserna om mätning av elförbrukningen.

Helsingfors den 12 februari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00