Pekkarinens svar på spörsmål

26.02.2010 kl. 15:25
Minister Pekkarinen har givit följande svar på mitt skriftliga spörsmål om elkonsumtionsmätare.

 Finland har eldistributörerna traditionellt förutsatt att kunderna ska ha bostadsspecifik mätning av elförbrukningen. Endast två distributionsnät har inom sina egna ansvarsområden i betydlig utsträckning tillämpat ett förfarande som avviker från den ovan beskrivna. Lägenhetsspecifik mätning av elförbrukningen gjordes obligatorisk genom en förordning som trädde i kraft den 1 april 2004. Obligatorisk mätning av elförbrukningen infördes då för både sådana eldriftsställen som anslutits till distributionsnät och sådana bostads- och affärslokaler till vilka elektriciteten levereras via fastighetens interna elnät. Endast mycket små förbrukningsobjekt samt särskilda objekt av typen elevhem fick då möjlighet att avvika från denna praxis.

Regeringen beslutade i februari 2009 att påbörja en ändring av systemet för mätning av elleveranser. Som utgångspunkt för reformen togs införandet av fjärravläsbara elmätare, som mäter förbrukningen varje timme, som primär mätmetod i hela landet. Den nya förordningen om detta trädde i kraft den 1 mars 2009. Samtidigt gjordes bestämmelserna om obligatorisk mätning vid eldriftsställena strängare så att endast de allra minsta elförbrukningsobjekt vars förbrukning kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt slipper ha egna mätare. Nuförtiden kan i praktiken endast förbrukningsobjekt av typen neonskyltar e.d. lämnas utanför systemet med obligatorisk mätning.

De nya kraven beträffande mätning förutsätter att minst 80 procent av distributionsnätbolagens kunder omfattas av systemet med timvis mätning och har fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Bestämmelserna förpliktar nätinnehavarna att utan extra avgift lämna sina kunder mätningsuppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare intelligenta mätare som mäter förbrukningen varje timme och mätare som kan avläsas på distans kan hushållen i fortsättningen få uppgifter om sin egen elförbrukning följande dag och, om de så önskar, till och med i realtid. På detta sätt har kunderna möjlighet att följa sin egen elanvändning. De nya timmätarna ska också vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas via kommunikationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Dessutom ska nätinnehavaren också på särskild beställning av kunden tillhandahålla kunden mätningsapparatur från vilken uppgifterna om förbrukningen kan överföras direkt till styrsystemen för husautomation.

Mätningsreformen innebär för elförbrukarnas del att dessa får möjlighet att styra sin elanvändning från perioder med toppbelastning till tidpunkter då elektriciteten är billigare. Redan inom den närmaste framtiden kan sådana kunder som med sin elförsäljare avtalat om en tjänst för flexibel förbrukning få elförbrukningen begränsad genom styrkommandon som elförsäljaren skickar via elmätaren. På detta sätt är det möjligt att jämna ut förbruknings- och pristoppar för el och därigenom minska konsumentens kostnader för elanskaffning samt utsläppen från elproduktionen. Dessutom innebär detta minskad risk för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsystemet och begränsningar i elanvändningen.

Inom det finländska kraftsystemet ansvarar stamnätsbolaget Fingrid Abp i egenskap av systemansvarig för upprätthållandet av den kortsiktiga balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Bolaget förfogar över snabb störningsreserv samt skilda effektreserver. Bolaget har dessutom med stora elförbrukare ingått avtal om laster som kan kopplas ur. Den systemansvarige har också rätt att bestämma att vissa förbrukningsobjekt ska kopplas ur om elförbrukningen trots reserveringsmetoderna hotar att överstiga produktionen.

Också ministeriet med ansvar för energifrågorna följer traditionellt aktivt utvecklingen av eventuella elförbrukningstoppar under perioder med sträng kyla tillsammans med Fingrid. Senaste gången ministeriet utfärdade rekommendationer om begräsning av elförbrukningen var i början av 2000-talet. I och med att elmarknadens funktion förbättras och möjligheterna att tekniskt styra elförbrukningen ökar kommer dock behovet av information av denna typ att minska.

Tack vare de nya bestämmelserna om elmätning står Finland nu i främsta ledet bland världens utvecklade länder när det gäller tillämpning av tekniken för mätning och styrning av belastningen i eldistributionsnäten. Under dessa förhållanden ser regeringen för tillfället inget behov av att ändra bestämmelserna om mätning av elförbrukningen.

Helsingfors den 12 februari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00