Intelligenta elmätare bör snabbt tas i bruk

01.03.2010 kl. 13:25
Den kalla vintern har inneburit att elförbrukningen tidvis stigit kraftigt, att reservkraftverk tagits i bruk och att importen av el varit större än normalt. Elförbrukningstoppar innebär både att elpriset pressas uppåt och att utsläppen från elproduktionen ökar.

Därför är det i hela samhällets intresse att försöka undvika att sådana situationer uppstår.

I ett skriftligt spörsmål till regeringen har jag frågat vad den har för avsikt att göra för att förhindra elför-brukningstoppar. Jag föreslog bl.a. förbättrad information om energisparande och rekommendationer till hushållen om återhållsam elförbrukning särskilt under köldknäppar. I svaret säger minister Pekkarinen att man påbörjat en ändring av systemet för mätning av elleveranser. De nya kraven förutsätter att minst 80 % av distributionsnätbolagens kunder ska omfattas av ett system med timvis mätning av elförbrukningen och ha fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Nätinnehavarna förpliktas att utan extra avgift ge sina kunder uppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare det nya systemet kommer hushållen att få uppgifter om sin egen elförbrukning till och med i realtid.

De nya mätarna ska vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas av elförsäljaren via kommuni-kationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Det skall också vara möjligt att överföra uppgifter om för-brukningen direkt till hushållens automatiska styrsystem. Tack vare detta kommer det att bli lättare för konsumenterna att undviker onödig elkonsumtion under perioder med toppbelastning vilket innebär att elförbrukningen blir jämnare. Samtidigt minskar konsumenten sina kostnader för elanskaffning samt ut-släppen från elproduktionen. Hushållen och övriga konsumenter kan med hjälp av de nya intelligenta mätsystemen också bidra till att minska riskerna för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsy-stemet.

Den sammanlagda elkonsumtionen i Finland minskade med sju procent under år 2009, främst på grund av att industrins elförbrukning var 16 procent mindre än föregående år. Samtidigt ökade hushållens, den of-fentliga sektorns och servicesektorns elförbrukning med två procent, vilket är en ohållbar utveckling med tanke på målen om minskad elförbrukning. Informationen om sätt att i vardagen stävja elförbrukningen måste därför effektiveras och även andra nya styrmetoder tas i bruk.
 

Insändare, publicerad i HBL 1.3.10

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15