Intelligenta elmätare bör snabbt tas i bruk

01.03.2010 kl. 13:25
Den kalla vintern har inneburit att elförbrukningen tidvis stigit kraftigt, att reservkraftverk tagits i bruk och att importen av el varit större än normalt. Elförbrukningstoppar innebär både att elpriset pressas uppåt och att utsläppen från elproduktionen ökar.

Därför är det i hela samhällets intresse att försöka undvika att sådana situationer uppstår.

I ett skriftligt spörsmål till regeringen har jag frågat vad den har för avsikt att göra för att förhindra elför-brukningstoppar. Jag föreslog bl.a. förbättrad information om energisparande och rekommendationer till hushållen om återhållsam elförbrukning särskilt under köldknäppar. I svaret säger minister Pekkarinen att man påbörjat en ändring av systemet för mätning av elleveranser. De nya kraven förutsätter att minst 80 % av distributionsnätbolagens kunder ska omfattas av ett system med timvis mätning av elförbrukningen och ha fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Nätinnehavarna förpliktas att utan extra avgift ge sina kunder uppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare det nya systemet kommer hushållen att få uppgifter om sin egen elförbrukning till och med i realtid.

De nya mätarna ska vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas av elförsäljaren via kommuni-kationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Det skall också vara möjligt att överföra uppgifter om för-brukningen direkt till hushållens automatiska styrsystem. Tack vare detta kommer det att bli lättare för konsumenterna att undviker onödig elkonsumtion under perioder med toppbelastning vilket innebär att elförbrukningen blir jämnare. Samtidigt minskar konsumenten sina kostnader för elanskaffning samt ut-släppen från elproduktionen. Hushållen och övriga konsumenter kan med hjälp av de nya intelligenta mätsystemen också bidra till att minska riskerna för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsy-stemet.

Den sammanlagda elkonsumtionen i Finland minskade med sju procent under år 2009, främst på grund av att industrins elförbrukning var 16 procent mindre än föregående år. Samtidigt ökade hushållens, den of-fentliga sektorns och servicesektorns elförbrukning med två procent, vilket är en ohållbar utveckling med tanke på målen om minskad elförbrukning. Informationen om sätt att i vardagen stävja elförbrukningen måste därför effektiveras och även andra nya styrmetoder tas i bruk.
 

Insändare, publicerad i HBL 1.3.10

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00