Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

02.03.2010 kl. 10:40
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om översättningen av allmänt bindande kollektivavtal.


Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

Till riksdagens talman,

 

För tillfället översätts inte kollektivavtal med allmänt bindande verkan till svenska av någon statlig instans. På samma sätt som lagar och förordningar, vilka man måste översätta till svenska, är kollektivavtal med allmänt bindande verkan förpliktande. Den nuvarande situationen försätter arbetstagare och arbetsgivare i en situation där rättssäkerheten och arbetarskyddet äventyras.

Kollektivavtalen utgör ett viktigt regleringsinstrument inom området arbetsrätt och inverkar direkt på den enskildes rättsliga ställning. Via arbetsavtalslagens bestämmelser om kollektivavtals allmänt bindande verkan 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen måste också icke-organiserade arbetsgivare iaktta bestämmelserna om anställningsvillkor och arbetsförhållanden i ett allmänt bindande kollektivavtal. Dessa bestämmelser åsidosätter dispositiva lagbestämmelser, vilket betyder att allmängiltiga kollektivavtal till denna del direkt är att jämföra med lag. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan, som fastställer om ett kollektivavtal är allmängiltigt, har också till uppgift att se till att de allmänt bindande kollektivavtalen avgiftsfritt finns tillgängliga för alla. Lagar ska stiftas och publiceras på finska och svenska och då måste bestämmelser som ska tillämpas istället för lag också publiceras på båda språken, vilket också konstateras i JK:s utlåtande OKV/21/20/2009 från 16.6.2009.

Kravet på översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen styrks av de bestämmelser som finns i grundlagen om de språkliga rättigheterna, liksom av de språkliga rättigheter som specifiseras i språklagen och av den skyldighet som språklagen ålägger myndigheter att på eget initiativ se till att den enskilda individens språkliga rättigheter tryggas. Enligt 17 § i grundlagen skall var och en ha rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, liksom man ska ha rätt att få expeditioner på detta språk. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Enligt i 23 § 1 mom. språklagen skall myndigheterna självmant se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken. På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Landskapet är med stöd av självstyrelselagen enspråkigt svenskt, och de allmänt bindande kollektivavtalen måste finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Särskilt oroliga känner sig arbetstagare och arbetsgivare med tanke på de nya kollektivavtalen som förhandlas i år. Arbetsgivarna kan med fog fråga sig om de är skyldiga att följa avtalen, samtidigt som det är osäkert för arbetstagarna om vilka rättigheter de har, då kollektivavtalen inte finns tillgängliga på svenska. Kollektivavtalen måste finnas samtidigt på både svenska och finska om kravet på rättssäkerhet skall anses tillgodosett.

Översättningen av kollektivavtalen kräver ekonomiska resurser och det har beräknats att översättningen av avtalen till svenska skulle kosta staten 200 000 €, därför har jag föreslagit att detta belopp skulle upptas i budgeten både år 2008 (BM 546/2008 rd ) och 2009 (BM 584/2009 rd), men motionerna har inte godkänts.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

När kommer de kollektivavtal som bara finns på finska att översättas till svenska och kan ministern garantera att de nya kollektivavtalen kommer samtidigt på de båda inhemska språken?

 

Helsingfors den 2 mars 2010

 

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55