Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

02.03.2010 kl. 10:40
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om översättningen av allmänt bindande kollektivavtal.


Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

Till riksdagens talman,

 

För tillfället översätts inte kollektivavtal med allmänt bindande verkan till svenska av någon statlig instans. På samma sätt som lagar och förordningar, vilka man måste översätta till svenska, är kollektivavtal med allmänt bindande verkan förpliktande. Den nuvarande situationen försätter arbetstagare och arbetsgivare i en situation där rättssäkerheten och arbetarskyddet äventyras.

Kollektivavtalen utgör ett viktigt regleringsinstrument inom området arbetsrätt och inverkar direkt på den enskildes rättsliga ställning. Via arbetsavtalslagens bestämmelser om kollektivavtals allmänt bindande verkan 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen måste också icke-organiserade arbetsgivare iaktta bestämmelserna om anställningsvillkor och arbetsförhållanden i ett allmänt bindande kollektivavtal. Dessa bestämmelser åsidosätter dispositiva lagbestämmelser, vilket betyder att allmängiltiga kollektivavtal till denna del direkt är att jämföra med lag. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan, som fastställer om ett kollektivavtal är allmängiltigt, har också till uppgift att se till att de allmänt bindande kollektivavtalen avgiftsfritt finns tillgängliga för alla. Lagar ska stiftas och publiceras på finska och svenska och då måste bestämmelser som ska tillämpas istället för lag också publiceras på båda språken, vilket också konstateras i JK:s utlåtande OKV/21/20/2009 från 16.6.2009.

Kravet på översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen styrks av de bestämmelser som finns i grundlagen om de språkliga rättigheterna, liksom av de språkliga rättigheter som specifiseras i språklagen och av den skyldighet som språklagen ålägger myndigheter att på eget initiativ se till att den enskilda individens språkliga rättigheter tryggas. Enligt 17 § i grundlagen skall var och en ha rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, liksom man ska ha rätt att få expeditioner på detta språk. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Enligt i 23 § 1 mom. språklagen skall myndigheterna självmant se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken. På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Landskapet är med stöd av självstyrelselagen enspråkigt svenskt, och de allmänt bindande kollektivavtalen måste finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Särskilt oroliga känner sig arbetstagare och arbetsgivare med tanke på de nya kollektivavtalen som förhandlas i år. Arbetsgivarna kan med fog fråga sig om de är skyldiga att följa avtalen, samtidigt som det är osäkert för arbetstagarna om vilka rättigheter de har, då kollektivavtalen inte finns tillgängliga på svenska. Kollektivavtalen måste finnas samtidigt på både svenska och finska om kravet på rättssäkerhet skall anses tillgodosett.

Översättningen av kollektivavtalen kräver ekonomiska resurser och det har beräknats att översättningen av avtalen till svenska skulle kosta staten 200 000 €, därför har jag föreslagit att detta belopp skulle upptas i budgeten både år 2008 (BM 546/2008 rd ) och 2009 (BM 584/2009 rd), men motionerna har inte godkänts.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

När kommer de kollektivavtal som bara finns på finska att översättas till svenska och kan ministern garantera att de nya kollektivavtalen kommer samtidigt på de båda inhemska språken?

 

Helsingfors den 2 mars 2010

 

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15