Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

02.03.2010 kl. 10:40
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om översättningen av allmänt bindande kollektivavtal.


Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

Till riksdagens talman,

 

För tillfället översätts inte kollektivavtal med allmänt bindande verkan till svenska av någon statlig instans. På samma sätt som lagar och förordningar, vilka man måste översätta till svenska, är kollektivavtal med allmänt bindande verkan förpliktande. Den nuvarande situationen försätter arbetstagare och arbetsgivare i en situation där rättssäkerheten och arbetarskyddet äventyras.

Kollektivavtalen utgör ett viktigt regleringsinstrument inom området arbetsrätt och inverkar direkt på den enskildes rättsliga ställning. Via arbetsavtalslagens bestämmelser om kollektivavtals allmänt bindande verkan 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen måste också icke-organiserade arbetsgivare iaktta bestämmelserna om anställningsvillkor och arbetsförhållanden i ett allmänt bindande kollektivavtal. Dessa bestämmelser åsidosätter dispositiva lagbestämmelser, vilket betyder att allmängiltiga kollektivavtal till denna del direkt är att jämföra med lag. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan, som fastställer om ett kollektivavtal är allmängiltigt, har också till uppgift att se till att de allmänt bindande kollektivavtalen avgiftsfritt finns tillgängliga för alla. Lagar ska stiftas och publiceras på finska och svenska och då måste bestämmelser som ska tillämpas istället för lag också publiceras på båda språken, vilket också konstateras i JK:s utlåtande OKV/21/20/2009 från 16.6.2009.

Kravet på översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen styrks av de bestämmelser som finns i grundlagen om de språkliga rättigheterna, liksom av de språkliga rättigheter som specifiseras i språklagen och av den skyldighet som språklagen ålägger myndigheter att på eget initiativ se till att den enskilda individens språkliga rättigheter tryggas. Enligt 17 § i grundlagen skall var och en ha rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, liksom man ska ha rätt att få expeditioner på detta språk. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Enligt i 23 § 1 mom. språklagen skall myndigheterna självmant se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken. På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Landskapet är med stöd av självstyrelselagen enspråkigt svenskt, och de allmänt bindande kollektivavtalen måste finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Särskilt oroliga känner sig arbetstagare och arbetsgivare med tanke på de nya kollektivavtalen som förhandlas i år. Arbetsgivarna kan med fog fråga sig om de är skyldiga att följa avtalen, samtidigt som det är osäkert för arbetstagarna om vilka rättigheter de har, då kollektivavtalen inte finns tillgängliga på svenska. Kollektivavtalen måste finnas samtidigt på både svenska och finska om kravet på rättssäkerhet skall anses tillgodosett.

Översättningen av kollektivavtalen kräver ekonomiska resurser och det har beräknats att översättningen av avtalen till svenska skulle kosta staten 200 000 €, därför har jag föreslagit att detta belopp skulle upptas i budgeten både år 2008 (BM 546/2008 rd ) och 2009 (BM 584/2009 rd), men motionerna har inte godkänts.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

När kommer de kollektivavtal som bara finns på finska att översättas till svenska och kan ministern garantera att de nya kollektivavtalen kommer samtidigt på de båda inhemska språken?

 

Helsingfors den 2 mars 2010

 

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00