HELCOM:s BSAP viktigt för Östersjön

02.03.2010 kl. 16:25
År 2007 godkände miljöministrarna i Östersjöländerna en aktionsplan, den sk. Baltic Sea Action Plan, BSAP. Det är första gången Östersjöländerna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att Östersjöns ekologiska balans skall vara återställd år 2021.

Den 3.3 inleds den femte HELCOM:s aktionsplans sk. Stakeholder konferens i Helsingfors. På konferensen presenteras och diskuteras projekt inom BSAP. På mötet skall man komma vidare i förberedelserna inför det stora och viktiga ministermötet för implementeringen av BSAP som hålls i Moskva den 20 maj 2010. HELCOM:s länder skall fram till maj-mötet ha uppgjort nationella handlingsplaner för genomförandet av BSAP.

Aktionsplanen har nu några år på nacken och mycket har redan hänt. Ett problem är att processerna i de olika länderna tar lång tid och många länder väntar på grönt ljus från sin regering för att kunna gå vidare. Eftersom HELCOM fungerar enligt konsensusprincip kan det innebära att den som vill göra minst har störst inflytande. Nu kan man se att den ekonomiska recessionen påverkar länderna.

Viktigt är nu att den politiska pressen är tillräckligt stark och kraven på regeringarna hårda. HELCOM-länderna bör hålla fast vid tidtabellen för åtgärderna. Viktigt är det finansiella stödet som internationella finansieringsinstitut så som NIB och Nefco kan bistå med. Finland bör fungera som en aktiv pådrivare i arbetet för att föra processen kraftfullt vidare.

Om man ser till hela Östersjön är programmet det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet. Det har tagit över tre decennier för Östersjöländerna att nå till den punkt man har nått nu. Jag vill också understryka betydelsen av att aktionsplanen till stor del tagits med i EU:s strategi för Östersjöregionen, som godkändes av Europarådet på hösten. HELCOM:s plan representerar ett nytt arbetssätt eftersom man har en bred samverkan mellan alla aktörer som verkar kring Östersjön. Konceptet har väckt ett stort intresse tunt om i världen.

Bland framstegen under de senaste åren kan nämnas att en utbyggnad av avloppsvattensreningsverken i St:Petersburg har tagit stora steg framåt och man beräknar att alla vattenreningsverk före utgången av 2010 kommer att ha en effekt som förutsätts av HELCOM. Följande stora investering är byggandet av reningsverket i Kaliningrad. Stora utmaningar är de diffusa utsläppen från jord- och lantbruket och glesbygdsbosättningen. De ökande transporterna av olja är ett växande hot och åtgärder behövs både för ett enhetligt trafikstyrningssystem och förhöjd oljebekämpningsberedskap

Jag hoppas att alla Östersjöländer skall följa med HELCOM:s ministermöte i maj som kommer att vara viktigt med tanke på HELCOM aktionsplans fortsatta framgångsrika genomförande. Det är viktigt att alla de organ som arbetar för Östrersjöns miljö tillsammans ser till att trycket på regeringarna att satsa på vårt hav är stort.
 

Pressmeddelande 2.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15