Blomqvist ställde spörsmål om resurstilldelningen till ELY-centralerna

05.03.2010 kl. 14:05
Thomas Blomqvist (SFP) lämnade in ett skriftligt spörsmål till regeringen på torsdagen den 4 mars. Han frågar vad regeringen tänker göra för att väntetiden på undantagslov skall bli kortare?

I spörsmålet konstaterar Blomqvist att det är viktigt att understöda sysselsättningen då den ekonomiska situationen är svår i landet. En bransch som påverkas lätt av ekonomiska nedgångar är byggbranschen. För många byggprojekt behövs det undantagstillstånd, och ansökningarna om dessa måste godkännas av både kommunen och de regionala Närings-, trafik- och miljöcentralerna, bättre kända som ELY-centraler.

I spörsmålet hänvisar Blomqvist till en rätt så dyster statistik för Nylands ELY-central. De senaste åren har behandlingstiden ökat: år 2008 var den 4,2 månader i medeltal; just nu är den 6,1 månader. I hela Nyland finns det 160 ansökningar anhängiga. Blomqvist lyfter fram staden Raseborg som ett exempel, där det för tillfället finns 33 ansökningar anhängiga. Tio av dessa ansökningar är från december 2008, vilket betyder att man har väntat på beslut i över 14 månader.

- De 160 ansökningar inom Nyland som ännu väntar på beslut, är 160 projekt som skulle kunna ge inkomst åt byggföretag inom området, om bara arbetet kunde påbörjas, påpekar Blomqvist. Då situationen redan är svår, kan man inte låta byråkratin komma i vägen för sysselsättningen.

Blomqvist förundrar sig över att det endast finns tre anställda på ELY-centralen som handhar undantagsbeslut. Två av dessa använder dessutom endast 30 procent av sin arbetstid på dessa ärenden. För ett så vidsträckt område med omfattande skärgårdsbebyggelse och stor befolkning verkar personalen vara underdimensionerad, anser Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15