Satsningar på djurens välbefinnande

08.03.2010 kl. 09:45
..."Vanvård och bristfälligheter måste fördömas. Lika klart är det för de allra flesta att en organisation som har som mål att avskaffa all djurhållning inte kan betraktas som ett sanningsvittne när det gäller djurens välbefinnande."



Djurens välbefinnande och pälsdjursnäringens framtid är ett av de politiska diskussionsämnena för dagen. Igen en gång har frågan kommit upp till debatt efter att organisationen Oikeutta Eläimille gjort smygfilmningar via olaga intrång, denna gång på pälsfarmer. Deras kampanj kommer helt säkert att fortsätta med andra djur, eftersom de fått en öppen kanal till offentligheten via vårt gemensamma public servicebolag Rundradion. Bilderna är upprörande och väcker krav på åtgärder för förbättrat djurskydd.
 

Det står klart att ingen, vare sig producenter, konsumenter eller politiker kan acceptera misskötsel av djur. Vanvård och bristfälligheter måste fördömas. Lika klart är det för de allra flesta att en organisation som har som mål att avskaffa all djurhållning inte kan betraktas som ett sanningsvittne när det gäller djurens välbefinnande. Bildmaterialet är självfallet vinklat och dess målsättning är att väcka opinion, något som organisationen också lyckats med. Därför är det ytterst bekymmersamt att en del politiker som borde fatta sina beslut på fakta och forskning faller i farstun för Oikeutta Eläimilles propaganda. Det grövsta exemplet står arbetsminister Anni Sinnemäki för, som i strid med regeringsprogrammet är beredd att ställa 22 000 sysselsatta personer ute i kylan utan att ge dem alternativ.


Den sittande regeringen har gjort betydande satsningar på djurens välbefinnande. Man har förnyat veterinärvårdslagen, grundat ett center för djurens välbefinnande vid Helsingfors universitet och grundat delegationen för produktionsdjurens välbefinnande, där alla centrala aktörer medverkar. Man har tagit i bruk ett stöd för djurens välbefinnande med villkor som går långt över lagens minimikrav. På övervakningssidan har det grundats 15 övervakningsveterinärstjänster underställda Evira och 4,7 miljoner euro har reserverats för kommunala övervakningsveterinärtjänster. Allt detta har gjorts i samarbete med producentorganisationerna som klart tagit ställning för en god djurhållning.


Ändå leds debatten idag av en organisation som på ett olagligt sätt skaffat ett bildmaterial som är allt annat än objektivt. Vad ska vi dra för slutsatser av detta? En som ter sig självklar är förstås att djurskyddsfrågor intresserar allmänheten. Framför allt måste producenterna samt politikerna och myndigheterna nu bli bättre på att informera om att vi de facto har en ytterst hög nivå på djurskyddet i vårt land. De finska produktionsdjuren hör till de friskaste i hela EU. Vi är helt befriade från många allvarliga djursjukdomar och till exempel ligger minimikrav på yta och övrigt redan nu nästan konsekvent över EU:s minimikrav. Vår livsmedelssäkerhet är högst i världen och myndighetskontrollerna visar klart att antalet anmärkningar minskar år för år.


Eviras Jaana Husu-Kallio som är chef för den organisation som övervakar vår djurhållning har klart uttalat att vi inte har någon djurskyddskris i Finland. Producenterna vet det, våra myndigheter vet det och jag utgår från att en överväldigande majoritet av konsumenterna vet det. Vi måste vara medvetna om att också djur kan bli sjuka, och tyvärr måste vi räkna med att det finns producenter som av en eller annan orsak, bland annat utbrändhet, inte alltid förmår sköta sina djur på bästa möjliga sätt. Det innebär inte att vi får skuldbelägga djurhållarna. Den offentliga press som finns på de bönder och farmare som blivit utsatta för smygfilmningen är omänsklig. Enligt min uppfattning borde ingen i detta land hängas ut och misstänkliggöras på basen av kriminellt skaffat bildmaterial. I en rättstat ska principen oskyldig tills domen fallit också gälla husdjursproducenter. Förutom det offentliga trycket som sätts på de filmade gårdarna så ligger de under utvidgad myndighetsövervakning för tillfället och har fått upprepade kontrollbesök. Däremot så framskrider polisundersökningarna mot inkräktarna oförsvarligt långsamt. Vad berättar det om vårt samhälle?

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 6.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15