Östersjöredogörelsen

12.03.2010 kl. 14:40
Dagens debatt om Östersjöredogörelsen är en viktig påminnelse till regeringen om att riksdagen kräver snabba åtgärder och målmedveten handling för att rädda Östersjöns miljö.

Miljöutskottet har pekat på några tyngdpunkter som vi anser att är de mest brådskande just nu. Senaste vecka träffades Östersjöländernas representanter för den femte stakeholder mötet inom ramen för Helcom:s Baltic Sea Action Plan. Under mötet konstaterades det än en gang att möjligheterna till finansiering av projekt och åtgärder finns. Inom EU: s strukturfonder finns fortfarnde en pott på 25 miljarder euro som väntar på ansökningar om goda projekt. Nordiska investeringsbanken och Nefco har 500 miljoner euro lånemedel reserverat för finansieringen av åtgärder för att förverkliga Helcoms BSAP. Pengar finns men det som saknas är konkreta förslag på projekt och instanser som är beredda att genomföra åtgärderna. För att snabbt komma vidare inrättades förra året en teknisk assisterande fond, BSAP-fonden . Finland och Sverige har stött fonden med 10,5 miljoner euro. Fonden administraras av NIB och Nefco och meningen är att pengarna skall användas till projektberedning. Nu gäller det att samordna pågående planer så att verkstäl-landet av dem snabbt kommer igång. Pengar finns men huvudmän för projekt saknas.

I maj ordnas följande Helcom ministermöte i Moskva. Meningen är att alla Östersjöländer ska ha sina nationella handlingsplaner för genomförandet av Helcoms aktionsplan färdiga tills dess. Miljöutskottet påminner regeringen om att Finland bör vara en aktiv pådrivare bade nationellt och internationellt. Vårt eget nationella handlingsprogram bör vara ambitiöst. Finland bör eftersträva större minskningar än det som Helcom kräver av oss, dvs 150 ton fosforminskning och 1200 ton kväveminskning. Vi har stora möjligheter till det. En uppskattning visar att enbart ett aktivt reduktionsfiske av mört och braxen i våra skärgårdsvikar kunde innebära att 90 ton fosfor per år togs bort. Förslaget om reduktionsfiske har redan fått stöd av statministern genom att den ingick i det löfte som regeringen gav i samband med Östersjötoppmötet den 10 februari 2010. För att åtgärder skall förverkligas måste yrkesfiskarnas fås med i arbetet och jag tror att möjligheterna till det är goda. Det kräver att regeringen förbinder sig att stöda den nya verksamheten så att logistiken längs med kusten fungerar och så att yrkesfiskarna får ett tillräckligt pris per kg borttagen fisk. Målet på sikt skall vara att verksamheten ekonomiskt bär sig själv.

Den ökande transporten av farlig last till havs är ett stort hot mot miljön. Mängden olja har redan varit uppe vid 170 miljoner ton olja per år och man förutspår att mängden ökar till 250 miljoner ton till år 2015. Hela tiden trafikerar över 2000 fartyg på Östersjön och en-bart på Finska viken över 400 fartyg. 15 % av hela världens frakttransport till havs sker på lilla Östersjön. Fartygen som transporterar olja är mycket stora. En tanker kan ha 150 000 ton olja ombord. Det är självklart bade riskfyllt och svårt att navigera i vinterväder, särskilt då ispressen är stor, genom de smala passagerna i Finska viken. Trots att mycket gjorts för att förbättra sjösäkerheten så har riskerna inte försvunnit. Kollissioner och grundstötningar sker ofta, senast förra veckan kolliderade några passagerarfartyg. I Finska viken har man tagit i bruk dubbla farledar, ett fartygsledningssystem som påminner om flygledningssy-stemet, krav på dubbla skrov, dubbla botten och isförstärkning. Allt det har varit viktigt. Nu bör arbetet med säkerheten gå vidare. Trafikstyrningen inom Östersjön bör harminiseras och de bästa styrsystemet bör tas ibruk över hela havet. Användningen av lots bör utvecklas. Kraven på kapten och styrmän bör vara höga. Utsläppen från fartygen bör också minska. IMO bör ställa sig positivt till HELCOM:s förslag om att förbjuda alla toalettavfall från passagerarfartyg. Alla stora hamnar bör vara utrustade med teknik för mottagning av avloppsvatten och no special-fee systemet bör tas ibruk överallt. En stor del av kväveutsläppen som hamnar i havet härstammar från fartygstrafiken. Utsläppen måste minskas genom ibruktagning av bästa möjliga teknik. Finland bör aktivt stöda utvecklingen av miljövänlig och energisparande teknik inom fatygssektorn. Dessutom måste arbetet med att stärka oljebkämpningsberedskapen inom hela Östersjön fortsätta.

Östersjöns miljö kräver snabba åtgärder nu. De som idag är barn kan I bästa fall under sitt liv få uppleva ett betydligt friskare hav än de vi har idag. Möjligheten finns och vi bör ta vara på chansen nu och utnyttja det stora politiska intresset för Östersjöns miljö som äntligen har uppbringats. Ett misslyckande i vårt arbete för Östersjöns miljö är ett så obehagligt alternativ att man helst inte skulle vilja tänka på det. Föroreningar, gifter, avfall, syrefattiga botten, död fisk, förlorade rekreationsmöjligheter, ekonomisk kollaps för turism och fiske. Det är vår politiska generation som har ansvaret för att stoppa förstörelsen av havets miljö. Vi är många människor i länderna runt Östersjön som vill ge över ett renare hav till våra barn. Den här kampen har vi inte råd att förlora.

 

Tal i plenum, 10.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00