Östersjöredogörelsen

12.03.2010 kl. 14:40
Dagens debatt om Östersjöredogörelsen är en viktig påminnelse till regeringen om att riksdagen kräver snabba åtgärder och målmedveten handling för att rädda Östersjöns miljö.

Miljöutskottet har pekat på några tyngdpunkter som vi anser att är de mest brådskande just nu. Senaste vecka träffades Östersjöländernas representanter för den femte stakeholder mötet inom ramen för Helcom:s Baltic Sea Action Plan. Under mötet konstaterades det än en gang att möjligheterna till finansiering av projekt och åtgärder finns. Inom EU: s strukturfonder finns fortfarnde en pott på 25 miljarder euro som väntar på ansökningar om goda projekt. Nordiska investeringsbanken och Nefco har 500 miljoner euro lånemedel reserverat för finansieringen av åtgärder för att förverkliga Helcoms BSAP. Pengar finns men det som saknas är konkreta förslag på projekt och instanser som är beredda att genomföra åtgärderna. För att snabbt komma vidare inrättades förra året en teknisk assisterande fond, BSAP-fonden . Finland och Sverige har stött fonden med 10,5 miljoner euro. Fonden administraras av NIB och Nefco och meningen är att pengarna skall användas till projektberedning. Nu gäller det att samordna pågående planer så att verkstäl-landet av dem snabbt kommer igång. Pengar finns men huvudmän för projekt saknas.

I maj ordnas följande Helcom ministermöte i Moskva. Meningen är att alla Östersjöländer ska ha sina nationella handlingsplaner för genomförandet av Helcoms aktionsplan färdiga tills dess. Miljöutskottet påminner regeringen om att Finland bör vara en aktiv pådrivare bade nationellt och internationellt. Vårt eget nationella handlingsprogram bör vara ambitiöst. Finland bör eftersträva större minskningar än det som Helcom kräver av oss, dvs 150 ton fosforminskning och 1200 ton kväveminskning. Vi har stora möjligheter till det. En uppskattning visar att enbart ett aktivt reduktionsfiske av mört och braxen i våra skärgårdsvikar kunde innebära att 90 ton fosfor per år togs bort. Förslaget om reduktionsfiske har redan fått stöd av statministern genom att den ingick i det löfte som regeringen gav i samband med Östersjötoppmötet den 10 februari 2010. För att åtgärder skall förverkligas måste yrkesfiskarnas fås med i arbetet och jag tror att möjligheterna till det är goda. Det kräver att regeringen förbinder sig att stöda den nya verksamheten så att logistiken längs med kusten fungerar och så att yrkesfiskarna får ett tillräckligt pris per kg borttagen fisk. Målet på sikt skall vara att verksamheten ekonomiskt bär sig själv.

Den ökande transporten av farlig last till havs är ett stort hot mot miljön. Mängden olja har redan varit uppe vid 170 miljoner ton olja per år och man förutspår att mängden ökar till 250 miljoner ton till år 2015. Hela tiden trafikerar över 2000 fartyg på Östersjön och en-bart på Finska viken över 400 fartyg. 15 % av hela världens frakttransport till havs sker på lilla Östersjön. Fartygen som transporterar olja är mycket stora. En tanker kan ha 150 000 ton olja ombord. Det är självklart bade riskfyllt och svårt att navigera i vinterväder, särskilt då ispressen är stor, genom de smala passagerna i Finska viken. Trots att mycket gjorts för att förbättra sjösäkerheten så har riskerna inte försvunnit. Kollissioner och grundstötningar sker ofta, senast förra veckan kolliderade några passagerarfartyg. I Finska viken har man tagit i bruk dubbla farledar, ett fartygsledningssystem som påminner om flygledningssy-stemet, krav på dubbla skrov, dubbla botten och isförstärkning. Allt det har varit viktigt. Nu bör arbetet med säkerheten gå vidare. Trafikstyrningen inom Östersjön bör harminiseras och de bästa styrsystemet bör tas ibruk över hela havet. Användningen av lots bör utvecklas. Kraven på kapten och styrmän bör vara höga. Utsläppen från fartygen bör också minska. IMO bör ställa sig positivt till HELCOM:s förslag om att förbjuda alla toalettavfall från passagerarfartyg. Alla stora hamnar bör vara utrustade med teknik för mottagning av avloppsvatten och no special-fee systemet bör tas ibruk överallt. En stor del av kväveutsläppen som hamnar i havet härstammar från fartygstrafiken. Utsläppen måste minskas genom ibruktagning av bästa möjliga teknik. Finland bör aktivt stöda utvecklingen av miljövänlig och energisparande teknik inom fatygssektorn. Dessutom måste arbetet med att stärka oljebkämpningsberedskapen inom hela Östersjön fortsätta.

Östersjöns miljö kräver snabba åtgärder nu. De som idag är barn kan I bästa fall under sitt liv få uppleva ett betydligt friskare hav än de vi har idag. Möjligheten finns och vi bör ta vara på chansen nu och utnyttja det stora politiska intresset för Östersjöns miljö som äntligen har uppbringats. Ett misslyckande i vårt arbete för Östersjöns miljö är ett så obehagligt alternativ att man helst inte skulle vilja tänka på det. Föroreningar, gifter, avfall, syrefattiga botten, död fisk, förlorade rekreationsmöjligheter, ekonomisk kollaps för turism och fiske. Det är vår politiska generation som har ansvaret för att stoppa förstörelsen av havets miljö. Vi är många människor i länderna runt Östersjön som vill ge över ett renare hav till våra barn. Den här kampen har vi inte råd att förlora.

 

Tal i plenum, 10.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00