Östersjöredogörelsen

12.03.2010 kl. 14:40
Dagens debatt om Östersjöredogörelsen är en viktig påminnelse till regeringen om att riksdagen kräver snabba åtgärder och målmedveten handling för att rädda Östersjöns miljö.

Miljöutskottet har pekat på några tyngdpunkter som vi anser att är de mest brådskande just nu. Senaste vecka träffades Östersjöländernas representanter för den femte stakeholder mötet inom ramen för Helcom:s Baltic Sea Action Plan. Under mötet konstaterades det än en gang att möjligheterna till finansiering av projekt och åtgärder finns. Inom EU: s strukturfonder finns fortfarnde en pott på 25 miljarder euro som väntar på ansökningar om goda projekt. Nordiska investeringsbanken och Nefco har 500 miljoner euro lånemedel reserverat för finansieringen av åtgärder för att förverkliga Helcoms BSAP. Pengar finns men det som saknas är konkreta förslag på projekt och instanser som är beredda att genomföra åtgärderna. För att snabbt komma vidare inrättades förra året en teknisk assisterande fond, BSAP-fonden . Finland och Sverige har stött fonden med 10,5 miljoner euro. Fonden administraras av NIB och Nefco och meningen är att pengarna skall användas till projektberedning. Nu gäller det att samordna pågående planer så att verkstäl-landet av dem snabbt kommer igång. Pengar finns men huvudmän för projekt saknas.

I maj ordnas följande Helcom ministermöte i Moskva. Meningen är att alla Östersjöländer ska ha sina nationella handlingsplaner för genomförandet av Helcoms aktionsplan färdiga tills dess. Miljöutskottet påminner regeringen om att Finland bör vara en aktiv pådrivare bade nationellt och internationellt. Vårt eget nationella handlingsprogram bör vara ambitiöst. Finland bör eftersträva större minskningar än det som Helcom kräver av oss, dvs 150 ton fosforminskning och 1200 ton kväveminskning. Vi har stora möjligheter till det. En uppskattning visar att enbart ett aktivt reduktionsfiske av mört och braxen i våra skärgårdsvikar kunde innebära att 90 ton fosfor per år togs bort. Förslaget om reduktionsfiske har redan fått stöd av statministern genom att den ingick i det löfte som regeringen gav i samband med Östersjötoppmötet den 10 februari 2010. För att åtgärder skall förverkligas måste yrkesfiskarnas fås med i arbetet och jag tror att möjligheterna till det är goda. Det kräver att regeringen förbinder sig att stöda den nya verksamheten så att logistiken längs med kusten fungerar och så att yrkesfiskarna får ett tillräckligt pris per kg borttagen fisk. Målet på sikt skall vara att verksamheten ekonomiskt bär sig själv.

Den ökande transporten av farlig last till havs är ett stort hot mot miljön. Mängden olja har redan varit uppe vid 170 miljoner ton olja per år och man förutspår att mängden ökar till 250 miljoner ton till år 2015. Hela tiden trafikerar över 2000 fartyg på Östersjön och en-bart på Finska viken över 400 fartyg. 15 % av hela världens frakttransport till havs sker på lilla Östersjön. Fartygen som transporterar olja är mycket stora. En tanker kan ha 150 000 ton olja ombord. Det är självklart bade riskfyllt och svårt att navigera i vinterväder, särskilt då ispressen är stor, genom de smala passagerna i Finska viken. Trots att mycket gjorts för att förbättra sjösäkerheten så har riskerna inte försvunnit. Kollissioner och grundstötningar sker ofta, senast förra veckan kolliderade några passagerarfartyg. I Finska viken har man tagit i bruk dubbla farledar, ett fartygsledningssystem som påminner om flygledningssy-stemet, krav på dubbla skrov, dubbla botten och isförstärkning. Allt det har varit viktigt. Nu bör arbetet med säkerheten gå vidare. Trafikstyrningen inom Östersjön bör harminiseras och de bästa styrsystemet bör tas ibruk över hela havet. Användningen av lots bör utvecklas. Kraven på kapten och styrmän bör vara höga. Utsläppen från fartygen bör också minska. IMO bör ställa sig positivt till HELCOM:s förslag om att förbjuda alla toalettavfall från passagerarfartyg. Alla stora hamnar bör vara utrustade med teknik för mottagning av avloppsvatten och no special-fee systemet bör tas ibruk överallt. En stor del av kväveutsläppen som hamnar i havet härstammar från fartygstrafiken. Utsläppen måste minskas genom ibruktagning av bästa möjliga teknik. Finland bör aktivt stöda utvecklingen av miljövänlig och energisparande teknik inom fatygssektorn. Dessutom måste arbetet med att stärka oljebkämpningsberedskapen inom hela Östersjön fortsätta.

Östersjöns miljö kräver snabba åtgärder nu. De som idag är barn kan I bästa fall under sitt liv få uppleva ett betydligt friskare hav än de vi har idag. Möjligheten finns och vi bör ta vara på chansen nu och utnyttja det stora politiska intresset för Östersjöns miljö som äntligen har uppbringats. Ett misslyckande i vårt arbete för Östersjöns miljö är ett så obehagligt alternativ att man helst inte skulle vilja tänka på det. Föroreningar, gifter, avfall, syrefattiga botten, död fisk, förlorade rekreationsmöjligheter, ekonomisk kollaps för turism och fiske. Det är vår politiska generation som har ansvaret för att stoppa förstörelsen av havets miljö. Vi är många människor i länderna runt Östersjön som vill ge över ett renare hav till våra barn. Den här kampen har vi inte råd att förlora.

 

Tal i plenum, 10.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30