Barnträdgårdslärarutbildningen

22.03.2010 kl. 15:35
Märta Lisa Westman frågar vilket mervärde en utbildning i HU:s regi skulle ge och varför man vill skapa konkurrerande utbildning (med barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad). Svaret på dessa två frågor står helt klara för oss som i åratal arbetat för att avhjälpa bristen på behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland.

För att få en lösning på problemet behövs en permanent utbildning i Helsingfors som utgår från de behov kommunerna i södra Finland har.

Utbildningen bör ske i en vetenskaplig miljö som stimulerar och uppmuntrar studenterna. I Helsingfors finns två lokala högskolor som undervisar på svenska, som har expertis i de ämnen som ingår i barnträdgårdslärarutbildningen och som har insett att deras insats behövs för att få en lösning på den stora bristen på barnträdgårdslärare, nämligen Arcada och Helsingfors universitet. Åbo Akademi har inte tidigare visat intresse för att etablera en fortlöpande permanent grundutbildning i Helsingfors.

Riksdagen har flera gånger tagit upp bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen i samband med budgetbehandlingarna. Två gånger har riksdagen beviljat medel för de utlokaliserade behörighetsgivande utbildningarna som ÅA ordnat i Helsingfors. Åbo Akademi har alltid hittills då dessa utlokaliserade utbildningar kommit på tal förutsatt extra finansiering från statens sida. Den allmänna uppfattningen har därför blivit, att Åbo Akademi inte har för avsikt att bygga upp en permanent utbildning med alla de resurser som det kräver.

År 2009 godkände riksdagen därför ett stöd på 50 000 euro som riktades till Arcada. Riksdagen efterlyste ett förslag på en plan för en grundutbildning som kunde ske i samarbete mellan Helsingfors universitet och Arcada. Planen färdigställdes och konstaterades motsvara regionens behov samt visade att en svensk grundutbildning var fullt genomförbar i denna region. I december 2009 beslöt HU följaktligen reservera medel för att anställa en person som ansvarar för den fortsatta planeringen och tanken har varit att utbildningen kunde starta i början av 2011. HU har upprepade gånger inbjudit Åbo Akademi att delta i utbildningen och min uppfattning är att detta erbjudande fortfarande är aktuellt.

Westman och folktinget är orolig för att barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad på sikt hotas om utbildningen i Helsingfors i HU:s regi startar. Vi som bor i huvudstadsregionen kan inte acceptera detta argument eftersom bara en handfull studerande från södra Finland och ännu färre från huvudstadsregionen, årligen har sökt sig till utbildningen i Jakobstad. Åbo Akademis utbildning i Jakobstad levererar barnträdgårdslärare främst till Österbotten och Åboland. Idag saknas ca 100 svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. De närmaste åren kommer dessutom många att gå i pension. Jag tror att faktumet att man kommer att kunna erbjuda två olika utbildningsprogram för barntrådgårdslärarutbildningen kommer att ha en positiv effekt på intresset för barnträdgårdslärarutbildningen, vilket också gynnar ÅA:s utbildning i Jakobstad.

Slutligen vill jag påminna om vad riksdagen i budgetbetänkandet för år 2010 skriver om den svenska barnträdgårdslärarutbildningen.

”Under behandlingen av budgeten för 2009 ökade riksdagen anslagen för planering av svensk barnträdgårdslärarutbildning i huvudstadsregio-nen. Finansieringen av planeringen är säkrad för 2010 och det förberedande arbetet har fortskridit så långt att utbildningen kan börja 2011 under Helsingfors universitet. Undervisningsministeriet bör beakta det förberedande arbetet och satsa på frågan i nästa budget. Finansieringen bör absolut ordnas för att utbildningen ska kunna börja 2011, menar utskottet. Utskottet hänvisar till kulturutskottets utlåtande och noterar att bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare är stor inte minst i huvudstadsregionen. Enligt utredning är redan fler än hälften av barnträdgårdslärarna obehöriga till exempel i Esbo.”

Insändare, publicerad i HBL 19.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00