Barnträdgårdslärarutbildningen

22.03.2010 kl. 15:35
Märta Lisa Westman frågar vilket mervärde en utbildning i HU:s regi skulle ge och varför man vill skapa konkurrerande utbildning (med barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad). Svaret på dessa två frågor står helt klara för oss som i åratal arbetat för att avhjälpa bristen på behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland.

För att få en lösning på problemet behövs en permanent utbildning i Helsingfors som utgår från de behov kommunerna i södra Finland har.

Utbildningen bör ske i en vetenskaplig miljö som stimulerar och uppmuntrar studenterna. I Helsingfors finns två lokala högskolor som undervisar på svenska, som har expertis i de ämnen som ingår i barnträdgårdslärarutbildningen och som har insett att deras insats behövs för att få en lösning på den stora bristen på barnträdgårdslärare, nämligen Arcada och Helsingfors universitet. Åbo Akademi har inte tidigare visat intresse för att etablera en fortlöpande permanent grundutbildning i Helsingfors.

Riksdagen har flera gånger tagit upp bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen i samband med budgetbehandlingarna. Två gånger har riksdagen beviljat medel för de utlokaliserade behörighetsgivande utbildningarna som ÅA ordnat i Helsingfors. Åbo Akademi har alltid hittills då dessa utlokaliserade utbildningar kommit på tal förutsatt extra finansiering från statens sida. Den allmänna uppfattningen har därför blivit, att Åbo Akademi inte har för avsikt att bygga upp en permanent utbildning med alla de resurser som det kräver.

År 2009 godkände riksdagen därför ett stöd på 50 000 euro som riktades till Arcada. Riksdagen efterlyste ett förslag på en plan för en grundutbildning som kunde ske i samarbete mellan Helsingfors universitet och Arcada. Planen färdigställdes och konstaterades motsvara regionens behov samt visade att en svensk grundutbildning var fullt genomförbar i denna region. I december 2009 beslöt HU följaktligen reservera medel för att anställa en person som ansvarar för den fortsatta planeringen och tanken har varit att utbildningen kunde starta i början av 2011. HU har upprepade gånger inbjudit Åbo Akademi att delta i utbildningen och min uppfattning är att detta erbjudande fortfarande är aktuellt.

Westman och folktinget är orolig för att barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad på sikt hotas om utbildningen i Helsingfors i HU:s regi startar. Vi som bor i huvudstadsregionen kan inte acceptera detta argument eftersom bara en handfull studerande från södra Finland och ännu färre från huvudstadsregionen, årligen har sökt sig till utbildningen i Jakobstad. Åbo Akademis utbildning i Jakobstad levererar barnträdgårdslärare främst till Österbotten och Åboland. Idag saknas ca 100 svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. De närmaste åren kommer dessutom många att gå i pension. Jag tror att faktumet att man kommer att kunna erbjuda två olika utbildningsprogram för barntrådgårdslärarutbildningen kommer att ha en positiv effekt på intresset för barnträdgårdslärarutbildningen, vilket också gynnar ÅA:s utbildning i Jakobstad.

Slutligen vill jag påminna om vad riksdagen i budgetbetänkandet för år 2010 skriver om den svenska barnträdgårdslärarutbildningen.

”Under behandlingen av budgeten för 2009 ökade riksdagen anslagen för planering av svensk barnträdgårdslärarutbildning i huvudstadsregio-nen. Finansieringen av planeringen är säkrad för 2010 och det förberedande arbetet har fortskridit så långt att utbildningen kan börja 2011 under Helsingfors universitet. Undervisningsministeriet bör beakta det förberedande arbetet och satsa på frågan i nästa budget. Finansieringen bör absolut ordnas för att utbildningen ska kunna börja 2011, menar utskottet. Utskottet hänvisar till kulturutskottets utlåtande och noterar att bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare är stor inte minst i huvudstadsregionen. Enligt utredning är redan fler än hälften av barnträdgårdslärarna obehöriga till exempel i Esbo.”

Insändare, publicerad i HBL 19.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00