Barnträdgårdslärarutbildningen

22.03.2010 kl. 15:35
Märta Lisa Westman frågar vilket mervärde en utbildning i HU:s regi skulle ge och varför man vill skapa konkurrerande utbildning (med barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad). Svaret på dessa två frågor står helt klara för oss som i åratal arbetat för att avhjälpa bristen på behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland.

För att få en lösning på problemet behövs en permanent utbildning i Helsingfors som utgår från de behov kommunerna i södra Finland har.

Utbildningen bör ske i en vetenskaplig miljö som stimulerar och uppmuntrar studenterna. I Helsingfors finns två lokala högskolor som undervisar på svenska, som har expertis i de ämnen som ingår i barnträdgårdslärarutbildningen och som har insett att deras insats behövs för att få en lösning på den stora bristen på barnträdgårdslärare, nämligen Arcada och Helsingfors universitet. Åbo Akademi har inte tidigare visat intresse för att etablera en fortlöpande permanent grundutbildning i Helsingfors.

Riksdagen har flera gånger tagit upp bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen i samband med budgetbehandlingarna. Två gånger har riksdagen beviljat medel för de utlokaliserade behörighetsgivande utbildningarna som ÅA ordnat i Helsingfors. Åbo Akademi har alltid hittills då dessa utlokaliserade utbildningar kommit på tal förutsatt extra finansiering från statens sida. Den allmänna uppfattningen har därför blivit, att Åbo Akademi inte har för avsikt att bygga upp en permanent utbildning med alla de resurser som det kräver.

År 2009 godkände riksdagen därför ett stöd på 50 000 euro som riktades till Arcada. Riksdagen efterlyste ett förslag på en plan för en grundutbildning som kunde ske i samarbete mellan Helsingfors universitet och Arcada. Planen färdigställdes och konstaterades motsvara regionens behov samt visade att en svensk grundutbildning var fullt genomförbar i denna region. I december 2009 beslöt HU följaktligen reservera medel för att anställa en person som ansvarar för den fortsatta planeringen och tanken har varit att utbildningen kunde starta i början av 2011. HU har upprepade gånger inbjudit Åbo Akademi att delta i utbildningen och min uppfattning är att detta erbjudande fortfarande är aktuellt.

Westman och folktinget är orolig för att barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad på sikt hotas om utbildningen i Helsingfors i HU:s regi startar. Vi som bor i huvudstadsregionen kan inte acceptera detta argument eftersom bara en handfull studerande från södra Finland och ännu färre från huvudstadsregionen, årligen har sökt sig till utbildningen i Jakobstad. Åbo Akademis utbildning i Jakobstad levererar barnträdgårdslärare främst till Österbotten och Åboland. Idag saknas ca 100 svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. De närmaste åren kommer dessutom många att gå i pension. Jag tror att faktumet att man kommer att kunna erbjuda två olika utbildningsprogram för barntrådgårdslärarutbildningen kommer att ha en positiv effekt på intresset för barnträdgårdslärarutbildningen, vilket också gynnar ÅA:s utbildning i Jakobstad.

Slutligen vill jag påminna om vad riksdagen i budgetbetänkandet för år 2010 skriver om den svenska barnträdgårdslärarutbildningen.

”Under behandlingen av budgeten för 2009 ökade riksdagen anslagen för planering av svensk barnträdgårdslärarutbildning i huvudstadsregio-nen. Finansieringen av planeringen är säkrad för 2010 och det förberedande arbetet har fortskridit så långt att utbildningen kan börja 2011 under Helsingfors universitet. Undervisningsministeriet bör beakta det förberedande arbetet och satsa på frågan i nästa budget. Finansieringen bör absolut ordnas för att utbildningen ska kunna börja 2011, menar utskottet. Utskottet hänvisar till kulturutskottets utlåtande och noterar att bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare är stor inte minst i huvudstadsregionen. Enligt utredning är redan fler än hälften av barnträdgårdslärarna obehöriga till exempel i Esbo.”

Insändare, publicerad i HBL 19.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15