KolumnAktuellt

Prognoser och resultat

09.04.2010 kl. 13:45

... i slutändan kan regeringen komma att tvingas förklara för kommissionen varför vi inte utnyttjat strukturstödet fullt ut som vi förbundit oss till för att kunna betala nationella stöd...

För några dagar sedan presenterade PTT (Pellervos ekonomiska forskning) sin prognos över jordbruks- och livsmedelssektorns utveckling inkommande år. Rapporten är ingen munter läsning. Producentpriserna på spannmål förväntas ligga på en exceptionellt låg nivå hela inkommande år och för husdjursprodukternas del förutspå PTT till och med en prisnedgång.

Jordbrukets lönsamhet i Finland är anmärkningsvärt låg, själva lantbruksinkomsten har sjunkit under hela den tiden som Finland varit medlem i EU, med undantag för den kortvariga prisstegringen på spannmål år 2007. Samtidigt har arbetstagarnas löner stigit med 65 procent och därigenom även köpkraften. Vill vi i Finland fortsättningsvis ha inhemsk, trygg och framför allt säker mat i butikshyllorna måste något göras åt saken

Minister Sirkka-Liisa Anttila initierade tidigare i år en undersökning om hur priset bildas mellan producent och konsument. Den kan ännu visa sig bli värdefull. Ett annat fall som skapat en intressant och välbehövlig diskussion var HOK-Elantos beslut om att endast sälja Arla-Ingmans mjölk. Hur starkt styr handeln konumentens val när man köper in produkter? Efter starka kundreaktioner backade HOK-Elanto som bekant från sitt beslut efter några dagar, men fallet visade med all önskvärd tydlighet vad den starka koncentrationen av handeln i Finland kan leda till.

Nu har en diskussion om en uppluckring av konkurrenslagsstiftningen i Finland startat, efter att EU:s arbetsgrupp på hög nivå (high level group) klart analyserat och pekat på den obalans som finns mellan tusentals små jordbrukare som försöker sälja sina produkter och några stora aktörer som inköpare. Förslaget från arbetsgruppen är att medlemsländernas lagstiftning borde tillåta bönderna att samarbeta sinsemellan och avtala om minimipriser för sina produkter, något som idag är förbjudet. En sådan förändring i konkurrenslagstiftningen påverkar förstås inte konkurrensen utomlands ifrån men om det kan stärka förhandlingspositionen på den inhemska marknaden är det alltid något.

Regeringen fattade innan påsk ett principbeslut om att sänka minimiräntan från två till en procent på räntestöds- och statslån beviljade till jordbruket mellan år 2000-2007. Tyvärr var beslutet att minimiräntan sänks tillfälligt för två år istället för resten av lånetiden. Enligt jurister skulle en permanent sänkning av minimiräntan varit juridiskt betydligt klarare och inte behövt notifieras medan beslutet att sänka bara för två år kan visa sig besvärligt. Varför man ska föra sådana här små ärenden till Bryssel för godkännande är mycket svårt att förstå. Det är fråga om strukturstödspengar som beviljats till fasta belopp åt jordbrukarna, och stödbeloppen ändrar inte med lägre minimiränta. Tvärtom är det på det sättet att eftersom räntenivåerna är så låga nu så går det så gott som inget av det beviljade räntestödet, och i slutändan kan regeringen komma att tvingas förklara för kommissionen varför vi inte utnyttjat strukturstödet fullt ut som vi förbundit oss till för att kunna betala nationella stöd.

Går det illa så står vi där med ett negativt beslut från kommissionen. Så gick det med lagen om skattefriheten från vinsten på försäljning av åkermark till aktiva jordbrukare och nu har handeln med åkermark stått stilla i närapå ett och ett halvt år.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Publiceras i Syd-Österbotten 9.4.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15