Blomqvist chattade med medlemmar ur Barnens Parlament

16.04.2010 kl. 13:55
På torsdagen den 15 april träffade Thomas Blomqvist den nya ordföranden för Barnens Parlament i Finland, Aleksiina Astala, 13 år. Med var även första viceordförande, 11-åriga Petra Korpi-Tassi.

Tillsammans chattade de med medlemmar från olika delar av Finland. Barnens Parlament i Finland verkar för barnens rätt att bli hörda i samhället. Parlamentet fungerar som ett forum där barnen kan lägga fram sina förslag eller frågor till olika myndigheter och beslutsfattare. Varje kommun kan utse en representant.

Som tema för chat-diskussionen hade Blomqvist valt att fokusera på två frågor som berör barnens vardag: motion och skolmat. Diskussionen på nätet var aktiv och givande, och barnen kom med konkreta förslag på hur saker och ting skulle kunna förbättras. Beträffande motion, ville barnen se flere avgiftsfria idrottsklubbar, så att alla skulle ha samma möjlighet att röra på sig. Dessutom poängterades vikten av att föräldrar föregår med gott exempel. Skolmaten fick både ris och ros. Glädjande nog var vissa barn helt eller delvis nöjda med maten, men många menade också att det finns mycket som borde förbättras. Bland annat bristen på resurser och användningen av centralkök kritiserades.

- Det här är ett bra sätt för riksdagen att få veta vad som är viktigt för barnen, och vad vi beslutsfattare borde beakta när vi fattar beslut, konstaterade Blomqvist efter chatten. Jag uppskattar att barn är aktiva och kommer med synpunkter i frågor som berör dem. Vi måste fortsätta att utveckla samarbetet och bli ännu bättre på att lyssna på barnen.

Barns rättigheter och välmående är en fråga som Blomqvist känner väldigt starkt för, och som han har arbetat för under hela sin första period på riksdagen. Blomqvist är sedan 2007 ordförande för riksdagens delegation för Barnens Parlament i Finland. År 2007 blev han också invald i direktionen för "Lapsen Puolesta" gruppen, och har sedan 2009 fungerat som dess ordförande. Gruppens målsättning är att övervaka och lyfta fram barns och barnfamiljers rättigheter i beslutsfattandet. 

SFP

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00